KDU: "Överstatlighet är ett hot mot hela EU"

I morgon, den 25:e maj, är det val till Europaparlamentet. Det råderingen tvekan om att EU och hela Europa står inför ödesmättade tider. Krisen iUkraina, växande arbetslöshet, gränsöverskridande brottslighet och miljöproblemär några av dem. Detta är exempel på frågor som kräver mer samarbete och här ärEU ett viktigt verktyg. Mot bakgrund av detta är valet till Europaparlamentet mycketbetydelsefullt och det låga valdeltagandet olyckligt. Tyvärr har också trendenvarit tydligt negativ under de senaste decennierna. En mer vital ochklargörande debatt om vilka frågor EU ska syssla med och på vilket sätt är därförett måste.

Ett ökat valdeltagande kräver också att EU:s legitimitet stärks.Medborgarna måste ges bättre möjligheter att påverka beslutsprocesserna, särskiltnär stora beslut - som är avgörande för EU:s framtid - ska fattas. Detydligaste exemplen på detta är när nya fördrag ska utformas och ratificeras avmedlemsländerna. Fördragen utgör ramverket för unionen och reglerarmaktdelningen mellan Bryssel och medlemsländerna. Fördragen är EU:s grundlagar.

Vi unga kristdemokrater menar att medborgarna måste gesinflytande över denna process. Därför bör ny lagstiftning införas i Sverige omatt en folkomröstning ska hållas varje gång ett nytt fördrag ska ratificeras.

Sedan Sverige folkomröstade om EU-medlemskapet 1994 harstora fördragsförändringar skett som konsekvent flyttat mer makt till EU:sinstitutioner på bekostnad av de nationella parlamenten. EU:s grundfördrag ståridag över svensk grundlag. Att ändra något i grundlagen är en lång process somkräver mellanliggande riksdagsval. Därför är det rimligt att svenska folket får vara med och utöva direktinflytande när något som till och med råder över den svenska grundlagen skaförändras. Nya fördrag ändrar spelreglerna på ett sätt som inte endast regeringeller riksdag ska kunna fatta beslut om. Det krävs en bredare folkligförankring än så.

När ett fördrag en gång ratificerats av medlemsländerna ärdet ytterst svårt att rulla tillbaka det. I det perspektivet blir det änviktigare att medborgarna får vara med och tycka till innan ett beslut fattas.På så sätt stärks också legitimiteten för det. Ett nytt fördrag är inte ettbeslut bland många, utan något unikt som kan förändra förutsättningarna igrunden.

Många exempel på folkomröstningar i samband med nya fördragfinns runtom i Europa. Danmark folkomröstade exempelvis om bådeMaastrichfördraget 1992 och Amsterdamfördraget 1998. Frankrike folkomröstade omden Europeiska konstitutionen 2005 och Irland om Lissabonfördraget 2009. Ävensvenska folket bör anses kompetenta nog att ta ställning för eller emot nyamaktförflyttningar till Bryssel. Befolkningarna i de länder som folkomröstattycks också bli mer engagerade i EU-frågor generellt. I europaparlamentsvalethar dessa länder i snitt markant högre valdeltagande än de länder somratificerar fördragen i parlament eller regering.

KDU vill se ett EU som präglas av de värden som unionen engång bildades kring. Subsidiaritetsprincipen är här grundläggande, det villsäga att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Ett lagstadgat kravpå folkomröstning i samband med nya fördrag är ett sätt att garantera justdetta. EU ska främst vara ett mellanstatligt samarbete där makten utgår frånmedborgarna i medlemsländerna och de nationella parlamenten. Mer överstatlighetär ett hot mot hela unionen som undergräver dess legitimitet. En sådanutveckling vill vi unga kristdemokrater inte medverka till, varför vi sägertydligt ja till mer subsidiärt fördelad makt inom EU. Det har unionen allt attvinna på.

Sara Skyttedal, 
Förbundsordförande, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet