”Vi kräver att partierna tar ställning för etnisk representation”

Sverige är ett öppet ochdemokratiskt samhälle. Vi tar emot människor födda i andra länder och talar medstolthet om allas lika värde. Nog betraktar vi oss själva som ett land med ovanligt jämlika livschanser. Mendessvärre finns också tydliga barriärer som hindrar vissa individer att ta sigfram, det handlar om mekanismer som stöter ut och marginaliserar.

Det är svårt för utlandsfödda svenskar och derasbarn att komma in i samhället och nå framgång på lika villkor. Här finns mycketforskning som pekar på att människor blir bortsorterade när de söker jobb. Denetniska segregationen är ingen myt. Att det skulle råda något tvivel om dettaär det få som förnekar.

Justdärför har vi lagar som ska skydda den enskilde från diskriminering. Men ändå tycks det vara väldigt tufftför människor som har rötter i andra länder att hamna på maktpositioner.Statistik från SCB talar sitt tydliga språk. Det är bland annat svårare förutrikes än för inrikes födda att gå från att vara nominerade till att också bliinvalda i riksdag och kommunfullmäktige.

När den feministiska vågen nusprids i rasande takt pratar man ständigt om Glastaket som stoppar många kvinnorfrån att nå maktpositioner. Men sällan diskuteras att Glastaket är betydligttjockare för kvinnor som har rötter i ett annat land.

Detfinns en diskrepans mellan våra ideal och praxis. Helt oacceptabelt tycker vi.

Så vad är det som kan göras? Förarbetsmarknaden efterfrågar vi representation som speglar dagens Sverige.Naturligtvis tummar vi aldrig på kompetensen då vi talar om positivsärbehandling vid rekrytering av människor med rötter i andra länder. Det äralltså inte kvotering, vilket är ett vanligt missförstånd. När en personanställs ska alltid kompetenskravenuppfyllas.

Även inom den politiska makten ärjämlik representation avgörande för samhällets utveckling. Vår historia harlärt oss att demokratisk representation inte är en självklarhet. Kampen förbättre representation har pågått genom århundradena, och stärktes i samband medbanbrytande reformer år 1865 när ståndsriksdagen avskaffades och 1921 dåkvinnor fick rösträtt. Kampen fortsätter, men i dag gäller det etniskrepresentation. "Demokratin är inte en gång för alla vunnen. Den måste ständigt erövras och försvaras", lyder ju den välkända devisen. Låt 2014 bliåret då den demokratiska representationen stärktes ytterligare.

Islutändan handlar det om legitimitet. Det är en demokratisk nödvändighet att det mångkulturella Sverigeåterspeglas i landets styre. Som bekant har vi redan en god representation såvälgeografiskt som när det gäller kön. Men representation måste också utgå frånvilka erfarenheter vi har i bagaget. Vår kampanj Ta makten handlar därför om att rekrytera människor som ärunderrepresenterade i maktposition. Vi hoppas att dörrarna är öppna för dem. Förrepresentation, för allas lika rätt.

EsabelleDingizian (MP),
riksdagsledamot och riksdagskandidat Stockholms län
MoniaBenbouzid (MP),
riksdagskandidat i Stockholms stad