Antifascist: "Vi söker inte våldet, vi använder det för att vi måste"

I går fick jag bevittna hur kamrater blev söndertrampade av polis på hästar, påkörda och även överkörda av polisens bussar, jag fick se hur polisens avspärrningar hindrade ambulanser att komma fram till behövande. Det var ingen krigszon jag var i, jag befann mig i Limhamn. 

Den mobilisering som nazisterna bedriver har lett till massiv kritik mot de som protesterar och gör motstånd. Man menar att maskering betyder att man inte vågar stå för sina åsikter. Att de som maskerar sig och går på demonstrationer är män som endast söker sig dit för att slåss. Att det rätta sättet att protestera är att antingen stanna hemma eller att bemöta nazister med tystnad.

Jag önskar att jag kunde vara på stora demonstrationer utan att känna att mitt enda alternativ är att maskera mig. Efter att ha blivit trakasserad och hotad till livet har jag inget val. Jag vill inte att nazister ska ha tillgång till foton eller filmer där mitt ansikte syns, jag vill inte synas på nyheterna, i tidningar eller i sociala medier. Enda alternativen att vara säker är att dölja mig själv eller stanna hemma, och det sistnämnda är egentligen inte ett alternativ. 

Att vara antifascist är nämligen inget val för mig. Det är en överlevnadsinstinkt. Nazister är inte bara ett hot mot rasifierade utan även mot socialister, fackligt aktiva, hbtq-personer och personer med funktionsnedsättningar. Vi är många som drabbas av fascisters ideologi och våra liv är på spel. Jag är avundssjuk på er som tycker att den bästa taktiken för att stoppa fascister är att stanna hemma eller protestera i tystnad. För ni verkar kunna välja er kamp. Er kamp är verkar vara en liten hobby eller en lite gnagande känsla i magen. För mig och många andra är det den viktigaste kampen. Vi måste försvara våra liv. 

Den antifascistiska rörelsen analyseras bristfälligt med slutsatsen att det bara är svartklädda, maskerade män som söker sig till våld och vill slåss. Ibland önskar jag att dessa analytiker följde med när maskeringarna tas av. Jag önskar ni fick se mig och mina kvinnliga kamrater, jag önskar att ni kunde få se de våldsbejakande män ni föraktar. Att påstå att våld är anledningen till engagemang är förnedrande. Det förminskade mot alla de antifascisterna som blivit mördade eller fängslade genom tiderna att påstå att deras engagemang beror på att de vill slåss. Bakom våldsmetoder ligger alltid ett engagemang. 

Vi kommer inte hit på grund av våldet. Vi kommer hit på grund av att vi måste och för att vi vägrar gömma oss i rädsla och tystnad. Vi är maskerade men vi är också din omaskerade kollega, din granne eller ditt kassabiträde på lokala mataffären. I stället för att fördöma vår kamp, var glad att du kan stanna hemma. Var glad att du kan välja att bry dig, för oss står våra liv på spel. För oss handlar det om överlevnad.

Sara Andersson,
Partipolitiskt obunden men engagerad antifascist

Fotnot: Sara heter egentligen något annat.