Lördag 31 Jul
Stockholm

Shekar Amin: "Den här texten är till dig som har ett val"

"Se dig i spegeln och fråga, vad har min historia för betydelse för hur jag ska se på andra?", skriver Shekar Amin.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Läs mer

Denhär texten vänder sig till dig som snart ska gå till val. Tilldig vill berätta att jag gör en dokumentärfilm om den svenskautvandringshistorien kopplat till dagens migration. Det har snartgått 20 decennier sedan 1,3 miljoner svenskar lämnade Sverige.Mellan åren 1850 till 1930 korsade de atlantens vågor tillframförallt de norra delarna av USA.

Detär inte ovanligt med historier som lyfter emigrationen som en del avden idylliska svenska historien och ett förlorat folkhem. Det finnsdock väldokumenterade exempel på att utvandringshistorien var alltannat än en idyll.

Jumer jag läser om utvandringen desto mer ser jag likheterna mellandåtidens utvandring och dagens invandring. Vi som lever i Sverigeoch har andra nationella tillhörigheter har alla någon gått fåtthöra att vi ska ta seden dit vi kommer. Något man säger för attpeka på våra anpassningsproblem. Ett uttryck somsvensk-amerikanarna tycks ha missat eftersom de uppkallade städer iUSA vid exempelvis Mora, Lindström och Scandia och drog ditmoraklockor och dalahästar.

Trotsuppenbara likheter är det svårt för oss att likna de här olikaföreteelserna vid varandra. Dels eftersom Sverige inte var i krigunder utvandringsepoken vilket får oss att tro att svenskarna dåinte skulle ha varit tvungna att fly för sina liv, som de flesta somkommer till Sverige har gjort, dels kan vi vid en första anblick troatt svenskarnas europeiska drag och kultur skulle gjort det enklareatt passa in i USA än vad folk gör som kommer hit. Skrapar vi docklite på historiens yta ser vi en helt annan bild framträda.

Idokumentärfilmen, Ett satans år av Olle Häger, Carl Torell ochHans Villius berättas det om missväxtåren 1867–1869 som var devärsta och sista missväxtåren i Europa. Värst drabbat blevNorrland och Finland. 1867 blev skörden sen då vintern var lång.På den tiden kunde några frostnätter i följd få ödesdigrakonsekvenser.

Detkom rapporter om tusentals ihjälsvultna människor som i de spriddaisolerade byarna i sina sista desperata försök att överleva tilloch med ätit upp huden på kon, kokat kängorna så att de enklarekunde tuggas och gjort gröt på lavar. En hungerkommitté utsågssom hade till uppgift att ransonera ut mat och det komnödhjälpspengar från utlandet. Det här var de år somemigrationen från Sverige till USA ökade dramatiskt.

Densvenske journlisten Ola Larsmo skriver i sin artikel om Swede HollowI DN 2013 att svenskarna under en period inte riktigt var lika "vita"i amerikansk mening som anglosaxare och tyskar. När de senare kom envåg av slavisk invandring, ja då blev svenskarna "vitare".

Larsmohar hämtat ett citat ur Rudolph Veccolis bidrag till antologin"Swedesin the Twin Cities". Det är skogshuggaren Horace Glenn, somskriver hem 1901.

"Härär vi högst femton vita män på sextio svenskar, men vi hållerdem kort och de vet vem som bestämmer... det är bara på kvällarnajag behöver ha något att göra med de djuriska varelser man kallarsvenskar... att gå bakom en rad svenskar är inget för en man medväl utvecklat luktsinne. Den stanken kan bara komma från en långrad av otvättade förfäder."

Genomhistorien har en del folkslag kallats vita eller svarta utan någonegentlig koppling till hur mycket pigmentering de haft. Exempelvisansåg vetenskapsmannen BenjaminFranklin attde flesta europeiska folk var "svartmuskiga" han räknadeupp fransmän, ryssar, svenskar och tyskar förutom saxarei motsats till de "rent vita" engelsmännen. Irländare ochItalienare ansågs vara färgade när de först invandrade till USA.

Enplats som vi valt att fokusera på i filmen för att beskriva denetniska diskrimineringen som svenskarna genomled är Swede Hollow.

Jagträffade geografiprofessorn David Lanegran som arbetar på MacalsterCollage i Saint Paul. Han är själv svenskättling och berättar attsvenskarna 1892 var längst ned på samhällsstegen och kallades "dumswedes" för att de hade svårt att lära sig engelska. Hanvisar en karta där en del områden är markerade med ordet SLUM,däribland Swede Hollow. Platsen var en sanitär angelägenhet enligtdåtidens hälsodepartement. Difteri, kikhosta och högbarnadödlighet hörde till vanligheterna. Lanegran säger att mankan likna stället vid kåkstäderna i Sydafrika.

SwedeHollow är bara ett exempel på hur immigranter hamnar i en ny stadsmest marginaliserade områden och inte får tillgång till vad helasamhället har att erbjuda, liksom den segregation vi kan återseibland annat Sverige.

Svenskarvar procentuellt sett överrepresenterade på en anstalt i Minnesotamellan åren 1858-1914. Man kom fram till att de här människornasbrottsliga benägenheter inte var typisk för svenskar över lag.Integrationsproblemen ledde till en rotlöshet som gjorde att de blevbenägna att begå brott för att överleva.

Ien rapport från1870 har man räknat antalet svenskar och norrmänsom blev beroende av de fattighus och immigranthem som fanns atttillgå för dem som inte hade släktingar.

Detfinns brev som indikerar att svenskar föll offer förmänniskohandel. I ett brev från 1871 beskrivs det hur ett gäng på200 svenskar luras till södern och blir bortauktionerade somarbetskraft.

Detgick cirka 100 år från det att de första svenska emigranterna komtill USA som vid det laget hade hunnit etablera sig så pass mycketatt de kände sig som en del av samhället och gick medantimigrationsrörselser som Ku Klux Klan. Elizabeth Dorsey ärlärare i historia och har skrivit boken The Ku Klux Klan inMinnesota. När hon kollat i arkiven har hon sett en hop med norskaoch svenska namn figurera i klanens medlemsregister.

Deintegrerade svenskarna glömde sina förfädersdiskrimineringshistoria liksom kanske mina framtida generationerkommer göra. Mina kurdiska drag kanske kommer med tiden inte lysaigenom och bana väg för främlingsfientliga attityder bland demina.

Sedig i spegeln och fråga, vad har min historia för betydelse förhur jag ska se på andra?

ShekarAmin,
Journalist

Håller du med?
Tack för din röst!
Kommentera
Kopiera länk
Dela