"Kriminalisering av sexköp utomlands är ett lagvidrigt förslag"
"Om Sverige börjar lagstifta på områden som inskränker på andra staters territorium, vad är det som hindrar andra länder från att göra detsamma?", skriver Ida Enfeldt, Fria Moderata Studentföreningen, och Frans Sporsén (CUF).
Frans Sporsén är ordförande för CUF Göteborg. Han har ett förflutet som musiker och brinner för teknisk utveckling och en reformerad drog- och missbrukspolitik.
Ida Enfeldt är 21 år gammal och läser femte terminen på juristprogrammet, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Hon är ordförande för Fria Moderata Studentföreningen och har ett stort intresse för mänskliga rättigheter.
Den nya regeringen uttalade i sin regeringsförklaring den 3:e oktober att ”Köp av sexuella tjänster utomlands ska kriminaliseras”. Något som inte bara är en kränkning av länders suveränitet utan något som även strider mot en av våra mest grundläggande principer, legalitetsprincipen. Utan lag inget brott. Det är alltså denna princip som regeringen planerar att rubba. Det bör även understrykas att frågan sedan tidigare är utredd av den förra regeringen där förslaget utdömdes. (Prop.2010/11:77 Skärpt straff för köp av sexuell tjänst)
Att kriminalisera brott utomlands är inte helt okomplicerat. För att en domstol i Sverige ska ha jurisdiktion över ett brott som har begåtts utanför svenskt territorium, krävs att brottet är belagt med dubbel straffbarhet, det vill säga det måste vara ett lagstadgat brott även på gärningsorten. Detta innebär i praktiken att svensk domstol har en vidsträckt behörighet att döma i mål som är begånget utanför Sveriges gränser då det rörande flertalet brott, så som mord råder internationell samsyn.
Undantag från kravet på dubbel straffbarhet gäller i dag för vissa utomlands begångna sexualbrott mot barn (prop. 2004/05:45) samt människohandel (prop. 2009/10:152). För att det överhuvudtaget ska vara möjligt att göra avsteg från kravet på dubbel straffbarhet krävs att brottet är universellt samt att det råder en internationell samsyn på handlingen. Vad det gäller den svenska sexköpslagstiftningen är den unik, det finns därav få motsvarigheter i andra länder. Det råder även stor oenighet om hur prostitution lämpligast ska hanteras. Undantag från dubbel straffbarhet bör utifrån detta inte vara möjligt, vilket tidigare utredningar också visat.
Kravet på dubbel straffbarhet vilar på folkrätten. Stater ska inte ingripa i varandras inre angelägenheter. Att med lagstiftning försöka påverka ett beteende inom en annan stats territorium som där inte är straffbart ska inte vara möjligt.
Det är dags att ifrågasätta motiven till detta förslag men framförallt tala om konsekvenserna. För om Sverige börjar lagstifta på områden som inskränker på andra staters territorium, vad är det som hindrar andra länder från att göra detsamma? Vad gör vi den dag Irland bestämmer sig för att deras "the Protection of Life During Pregnancy Act" som infördes 2013 är universellt tillämplig? Eller Malta, som är det enda landet i Europa där abort är förbjudet oavsett anledning, bestämmer sig för att fängsla personer som gjort abort i Sverige
Distinktionen mellan prostitution och trafficking är viktig. Kritiken och lagstiftningen mot sexhandel bör rikta sig mot trafficking, mot de stora kartellerna som systematiskt utnyttjar och behandlar människor som handelsvaror mot deras vilja. Resurserna bör inte nyttjas till att inskränka andra länders suveränitet och tumma på legalitetsprincipen.
Ida Enfeldt, Ordförande Fria Moderata Studentföreningen i Göteborg
Frans Sporsén, Ordförande CUF Göteborg
