"Jag ska få identifiera mig som hon, inte hen, för jag ÄR en hon"

Hen...heN.... hEn... Hen... Ett ord som jag tycker är så vidrigt, ett ord som gör mig äcklad, ett ord om ger mig rysningar i hela kroppen bara för att jag avskyr det så mycket.

Inte för vad det betyder, utan för vad det har blivit. Vi lever i ett samhälle där jämställdhet är en dröm som vi med de metoder vi använder i dag aldrig kommer uppnå. Vi börjar med att män höjs till skyarna för att de är det starkaste av de två könen, till slut säger kvinnorna ’stopp’, och då är det dags att höja upp kvinnor och trycka ner männen så mycket som möjligt.

I stället för att stå där sida vid sida så ska man brottas om vem som ska vara högst upp på prispallen. När det redan ser mörkt ut för de två könen som inte kan leva i harmoni med varandra (något som de flesta djur klarar av) då ska vi blanda in kön nummer tre: Hen.

Det ord som ska beskriva de personer som inte definierar sig som varken man eller kvinna, ett ord som ska vara jättebra och få de ”oidentifierade” att känna sig sedda. Sedan är det någon i den här dysfunktionella kampen om jämställdhet som kommer fram till att det ska vara könsneutralt, så då blir ju det nya ordet superbra att använda för att beskriva exakt alla människor i samhället.

Helt plötsligt ska allt vara så könsneutralt att det nästan är tabu för kvinnor att vara kvinnliga och för män att vara manliga. Ska det verkligen vara så? Nej! Hen är ett jättebra ord när det används på rätt sätt, för att sätta namn på någon som inte går att definiera som Han eller Hon. Men man ska inte kalla personer som är säkra på sin identitet för Hen, för då har vi tagit bort syftet med ordet och skapat ett förtryck mot de två biologiska könen i stället.

Jag som kvinna ska få identifiera mig som hon, oavsett om jag lekte med bilar eller Barbies när jag var liten, för jag ÄR en hon. En man ska få identifiera sig som han om det är det han ÄR. Om jag ville ha ett förhållande med någon som var ”likadan” som mig... Ja, då skulle jag inte vara en 19-årig heterosexuell kvinna.

Då skulle jag vara en 19-årig lesbisk kvinna. Jämställdhet är absolut någonting att sträva efter, men det ska komma från att man omfamnar sina skillnader, inte genom att försöka göra alla människor likadana. För det handlar inte om vilket kön man har eller hur man identifierar sig som person, jämställdhet handlar om att ha en gemensam förståelse och respekt för att alla är lika olika.

Om vi prompt måste ha ett ord för att samla alla personer (han, hen eller hon) så ska vi inte ta ett nytt ord och lära folk fel betydelse, vi ska använda ett ord som alla människor kan identifiera sig med, ett ord som faktiskt beskriver vad vi ÄR. Ett litet ord som stavas ”Människa”.

Cecilia Schannong,
Människa