Joackim Ohlsson
Joackim Ohlsson - Foto: Privat/TT

"Här är historien om när cannabis blev olagligt i västvärlden"

Joackim Ohlsson skriver fortsättningen om när cannabis blev olagligt i västvärlden under 1900- och 2000-talet.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Under den amerikanska hippievågen i slutet av sextiotalet kom cannabis återigen ut i det öppna. Cannabis blev synonymt med social rebelliskhet och ett bejakande av individuella rättigheter. Förvirring uppstod nog när en ny generation cannabisanvändare predikade peace and love, motton långt ifrån allmänhetens vanföreställningar om våldsdåd och vansinnesutbrott på grund av tidigare generationers anticannabispropaganda. Allt fler amerikanska kändisar ”kom ut” som cannabisanvändare. Etablissemanget tappade mark. Den konservativa flygeln i amerikansk politik var djupt oroad.

År 1968 kandiderade och vann Richard Nixon på en plattform som utlovade lugn och moralisk ordning i ett land tudelat av social revolt. Den inhemska motståndsrörelsen till Vietnamkriget (1955-1975) hade en alltjämt växande skara demonstranter, Nixon behövde slå undan benen på dissidenterna, men konstitutionens första tillägg – om yttrandefrihet - stod i hans väg. Den stora folkliga rörelsen för en legalisering av cannabis fick bli hans syndabock. För att få underlag för sin hållning beställde Nixon en rapport på effekterna av cannabis på den enskilde brukaren. Än en gång blev den vetenskapliga studien, The Official Report of the National Commission on Marihuana and Drug Abuse liksom LaGuardia-rapporten annat än man hoppats på. Kommissionen kom fram till att cannabis för personligt bruk inte skulle vara kriminellt och det blev uppenbart hur lite bevisning det fanns för de påstådda farorna med cannabis. Studien förbisågs och Richard Nixon utlovade fortsatt vidmakthållande av de drakoniska lagarna om cannabis. 

I stället för att legalisera införde Richard Nixon och USA:s 91:a kongress The Controlled Substance Act (1970) som erkände cannabis som en så kallad ”Schedule 1 Drug” vid sidan om bland annat LSD, meskalin och heroin, alla droger som - enligt klassificeringen - saknade medicinskt användningsområde. Cannabis kallades nu för ”Public Enemy Number One”. I och med det hade Nixon det vapen han behövde i kampen mot Vietnamdemonstranterna. 

Vid ungefär samma tid, i Storbritannien, sammanställdes en rapport av ACMD - Advisory Council on the Misuse of Drugs under ledning av Barbara Wootton, sociolog, kriminolog och före detta ordförande i Brittiska sociologiska sällskapet. Resultaten liknande dem i Nixonrapporten; det finns inga bevis för att långtidsbruk i måttliga doser har några skadliga effekter. Det finns inga bevis för att cannabisbruk orsakar våldsbrott, aggression eller antisocialt beteende eller att cannabisbruk på något annat sätt orsakar beroende, psykoser eller andra medicinska problem hos i övrigt normala människor. Man kom fram till att innehav för personligt bruk inte skulle innebära straffpåföljd. 

Men skadan var redan skedd. Efter att Richard Nixon myntat orden ”The War on Drugs” 1971 inleddes ett lands- och världsomfattande arbete för att höja straffsatser, stigmatisera och avhumanisera användare av cannabis.  

Detta till trots beställde DEA-domaren Francis Young en studie på den terapeutiska trovärdigheten hos cannabis och kom fram till att klassificeringen som en Schedule 1 drog var oresonlig, godtycklig och nyckfull. Den sextiosidiga rapporten, publicerad 1988, pekade på att cannabis troligen var den minst farliga drogen i hela farmakopén.  

Med President Jimmy Carter förväntade sig många en mer human syn på innehav av cannabis. En syn som, i alla fall i lagböckerna, uteblev. Ronald Reagan, George Bush, Bill Clinton och George W. Bush ärvde, i tur och ordning, vad som kom att kallas ”The War on Drugs”. Ett krig som utåt sett handlade om att plocka bort framförallt sydamerikanska drogbaroner, så kallade narcotrafficantes, men som i realiteten födde den nu växande privata fängelseindustrin med enskilda brukare och missbrukare.

“Leading medical researchers are coming to the conclusion that marijuana, pot, grass, whatever you want to call it, is probably the most dangerous drug in the United States and we haven’t begun to find out all of the ill-effects. But they are permanent ill-effects. The loss of memory, for example” - Ronald Reagan.

Ännu har ingen lyckats hitta dessa väldigt farliga och permanenta effekter. När George Bush intog presidentämbetet innebar det ännu tuffare tag mot cannabisanvändande och de som några år senare trodde att en mer human syn återigen var på väg i och med att demokraten Bill Clinton vann valet fick se sig besvikna. 

Men ljusning fanns för amerikanerna. År 1996 blev Kalifornien den första staten som legaliserade cannabis för medicinskt bruk. Två år senare följde Alaska, Oregon och Washington efter. I dag har totalt har 23 delstater legaliserat cannabis för medicinskt bruk. Inte nog med det, i skrivande stund har fyra delstater legaliserat innehav, kultivering och försäljning av cannabis även för rekreations bruk. Colorado och Washington var först 2012, Oregon, Alaska 2014. Även självaste huvudstaden Washington DC legaliserade rekreationell cannabis 2014.  

Europa:
Mest känd för sin cannabispolitik bland de europeiska länderna är Nederländerna. Där personligt innehav av cannabis är lagligt sedan många år. Tvärt emot vad somliga trodde har det inte inneburit ett ökat användande av cannabis. Dock ser man en drastisk minskning i drogrelaterad kriminalitet. I Amsterdam i dag kan vilken vuxen som helst köpa en mindre kvantitet för personligt bruk utan rädslan att bli arresterad. 

Det, för gemene svensk, kanske mest häpnadsväckande exemplet i Europa är Portugal. År 2001 avkriminaliserades användande och personligt innehav av alla droger. Där motståndarna fruktade en lavinartad ökning an missbruk har en minskning i stället infunnit sig. Grips man med droger blir man beordrad av polisen att gå på en drogrådgivning. Där säkerställs att den individen i fråga har god droginformation, det utreds om det finns ett problematiskt bruk och denne blir i så fall erbjuden behandling. Denna avkriminalisering och inriktning på skadereducering till trots har Portugal inte lättat trycket på drogkartellerna. Beslagtagandet av droger har mer än dubblats sedan 1995.

Framgångssagan med ”Care, not Punishment” har svept över Europa och i dag bedriver ett tiotal stater i EU inte längre polisverksamhet emot innehav. Detta, säger José Sócrates, Portugals premiärminister (2005-2011), kan exporteras till alla europeiska länder, så länge man släpper sina fördomar och har ett intelligent tillvägagångssätt. Många länder överlägger i dag om avkriminalisering och situationen är i förändring världen över.

Sverige:
Cannabis är utan tvekan den mest förekommande illegala drogen i Sverige i dag. Den närmast hysteriska synen emot cannabisanvändande svenska politiker har i dag till trots, är kriminaliseringen av cannabis något förhållandevis nytt. Inte förrän i slutet av 1970-talet började ”Kriget mot droger” i Sverige. Bland annat justerade riksåklagaren steg för steg gränsen för straffupplåtelse av innehav för eget bruk för att till slut upphöra med sådana rekommendationer alltigenom. I slutet av 1980-talet blev även bruk av cannabis, tillsammans med alla annan narkotika, olagligt.

Trots de nya lagarna ökade bruket av cannabis under 1990-talet. Den då rådande finanskrisen medförde att kommunerna drog ner på missbruksvård och droginformation i skolorna. Enligt Folkhälsoinstitutet har 2 procent av befolkningen använt cannabis under senaste året och siffran har hållit sig hyfsat jämnt över de senaste tio åren. År 2014 motsvarar den procenten ca 195000 personer som i och med sitt cannabisanvändande är kriminella enligt svensk lag. Trenden är visserligen stigande, men de senaste sifforna (2009)  ifrån CAN stipulerar att ca 10500 personer årligen får någon form av brottspåföljd.  

Alltjämt är Sverige i dag ett av de få västländerna där man dels klassar ALLA som tar en drog för ”missbrukare” och dessutom tror sig kunna hjälpa dessa missbrukare med straff.

Joackim Ohlsson

/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Ska cannabis legaliseras?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.
Senaste nytt

"Jag körde rattfull med ena dottern i bilen"

13 Dec 2022, 11:12

En stark välfärd är det enda som kan rädda svensk psykiatri

10 Sep 2022, 18:41
DEBATT: ​​"Man kan önska att jag var ett undantagsfall. Men jag är vuxen nu och med åren har jag träffat alldeles för många människor med liknande berättelser. Berättelser om en psykiatri som inte fungerar. Det är inte värdigt ett land som Sverige", skriver debattören och socialdemokraten Felicia Torpman.

DEBATT: "Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

8 Sep 2022, 15:20
"Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar", skriver Elisabeth Svantesson (M) och Matilda Ekeblad (MUF).

Därför går jag, Bränsleupprorets ledare, med i Moderaterna: "Arbetar hårdast"

5 Sep 2022, 15:34
"Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens dyraste diesel. Vi har i år sett bränslepriserna slå nya skyhöga rekord. Det finns ett parti som jag menar gör mest för att motverka detta, som arbetar hårdast för att priset ska sänkas", skriver Bränsleupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.

Kan vi en gång för alla sluta klaga på skatten?

10 Jun 2022, 15:24
DEBATT. "Du som klagar. Du har säkert ett välbetalt jobb. Kanske betalar du mer i skatt än grannen. Men vet du? Det är inget straff. I grunden är skatter något fint. När det går till rätt saker", skriver debattören Felicia Torpman.

Sophie, 13, sätter ner foten: "Hjälp mig att befria försöksdjuren!"

2 Jun 2022, 09:47
INSÄNDARE: "Tänk att vara detta djur som används för att ta fram hudvård till människan, att lida och leva helt i motsats till sin instinkt", skriver Sophie Piper, 13.