John Nylander: "En tjej sprang när hon såg mig i kväll"

"En tjej sprang när hon såg mig i kväll. Hon sprang i samma sekund hon fick syn på mig.

Jag hade varit och parkerat om bilen och hittade en plats en bit ifrån där jag bor och var på väg tillbaka hem. Jag hittade en liten stig genom skogen där jag genade ner hemåt när jag såg en tjej komma gående på vägen jag var på väg ner till. I samma sekund hon såg mig så sprang hon. Hon sa ingenting, hon bara sprang. 

Jag blev helt paff och ville bara springa ikapp henne och skrika att hon inte behöver vara rädd för mig. Men jag vet att det inte skulle hjälpt. De fanns liksom inget jag kunde göra.

Jag kände mig först så himla dum som gjorde en tjej så rädd och överrumplad att hon sprang så fort hon såg mig. Men nu känner jag mig bara ledsen över det. Jag känner mig så jävla ledsen över att det kommit till den nivån att tjejer springer så fort de ser en man komma gående mot samma väg de går på. Det är fan helt jävla sinnessjukt. 

Missförstå mig rätt nu, jag förstår att hon sprang, jag hade antagligen gjort samma sak om jag var i hennes situation. Men ATT hon ska behöva springa, de finns inga ord för hur ledsen de gör mig.

Tillsammans måste vi se till att kommande generationer tjejer inte behöver springa längre. Ni har sprungit färdigt nu. Nu tar vi män vårt jävla ansvar för att ingen i framtiden ska behöva springa mer. Jag hoppas alla ni andra män som läser det här är med och bidrar för att göra det verkligt."

Så löd statusen jag la upp i veckan och som har rönt ganska stor uppmärksamhet i media senaste veckan. Jag heter John Nylander, är 23 år och pluggar på Röda Korsets Högskola till Sjuksköterska om dagarna. Det finns ett stort problem med den uppmärksamhet jag som vit, kränkt man fått de här dagarna. Det är just att det krävs att en man tar orden i sin mun för att det ska bli någon som helst uppmärksamhet om liknande frågor i media. 

Det har funnit så många miljontals kvinnor bakåt i tiden, och kommer finnas miljontals kvinnor i framtiden med (som är mycket klokare än mig), som försökt göra sin röst hörd på olika sätt men som ingen jävel har lyssnat på.  Därför är det med blandade reaktioner jag tar emot all positiv respons jag fått och hur mitt inlägg nått ut.

Jag vill inte att fokus ska ligga på mig som en ”snäll man” utan att fokus ska ligga på sakfrågan. Det är frågan om de patriarkala strukturer som vårt samhälle vilar på som är det som ska vara i fokus och det vi tillsammans, i största mån män, måste motarbeta. Det är ett stort jobb och kräver väldigt mycket från alla håll och kanter, men tillsammans kan vi skapa förändringen som är den enda möjliga vägen att gå. Det handlar främst om att hela tiden se sina egna privilegier och vara medveten om sin maktposition. 

Det kräver ett stort arbete från alla håll och kanter, från politiker till oss vanliga arbetande människor. Men tillsammans kan vi göra det.

John Nylander,
Student