"824 flyktingbarn har försvunnit de senaste åren – utan att hittas"
Hala Mohammed: "Nu måste vi fråga oss: är det såhär vi vill ta emot de allra mest utsatta? Vem står upp för och bryr sig om de här barnen?"
Hala Mohammed är sedan 2012 förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund. Vi jobbar för att alla barn och unga ska känna sig trygga och må bra – utan undantag.
Läs mer på Rkuf.se
Ingen ha väl undgått den hjärtskärande filmen som visar det brutala omhändertagandet av två barn, 9 och 12 år gamla, på Malmö centralstation. Under veckan har mer information kommit fram om händelsen och vilka de två pojkarna är. De två barnen har enligt medieuppgifter flytt sitt hemland och kommit till Sverige ensamma. Vad de varit med om innan de kommit hit vet vi inte, men de flesta ensamkommande barn kommer hit från länder som Afghanistan, Eritrea och Syrien och många bär på traumatiska upplevelser från krig och förföljelse.
De två pojkarna ska ha rymt från HVB-hemmet, där de placerats, för att leta efter en storebror. Det vi ser på filmen är alltså två barn som splittrats från sina familjer, som är i ett land där de inte hittar eller kan språket och där de desperat letar efter en bror. Vi ser hur en vakt, minst dubbelt så stor som pojkarna, sätter sig på en av dem, håller för hans mun så att han kippar efter andan och dunkar hans huvud i stengolvet. Pojkarna handfängslas.
I media omnämns de som efterlysta och det brutala ingripandet förklaras av polisen först med att de själva uppträdde våldsamt. Det har bitvis låtit som att det handlar om två kriminella. Pojkarna fördes efter omhändertagandet tillbaka till HVB-hemmet. Men när de i måndags skulle till Migrationsverket försvann de.
Först pågick ingen aktiv sökinsats efter barnen. Två barn som polisen inte ens letar efter direkt. Hur är det möjligt? Alla som någonsin sett en film där ett barn försvinner vet att de första timmarna av letande är som allra viktigast.
De här två pojkarna är inte ensamma om att försvinna. De senaste fem åren har 824 ensamkommande barn försvunnit utan att återfinnas, ofta sker inte ens något aktivt sökande efter barnen. Under veckan har filmen debatterats flitigt i media. Många har varit kritiska till ingripandet. Men samtidigt har rasistiska och våldsbejakande kommentarer om barnen spridits på sociala medier och i kommentarsfält till artiklar i högerextrem media, såsom Avpixlat. Konsekvent ifrågasätts barnens ålder, man uppmanar till mer våld, beskriver barnen som djur, gansters och terrorister och att de ska skickas hem.
Sådana kommentarer har också skrivits under ett inlägg på andre vice talman Björn Söders Facebooksida, enligt tidningen Expo. Det gör ont att läsa de hatiska och avhumaniserande kommentarerna. Skulle vi kunna läsa samma kommentarer om barnet vars huvud dunkades mot stengolvet var ett blont barn? Händelserna den senaste veckan belyser på ett hjärtskärande sätt den utsatta situation ensamkommande flyktingbarn befinner sig i.
Nu måste vi fråga oss: är det såhär vi vill ta emot de allra mest utsatta? Vem står upp för och bryr sig om de här barnen? Alla barn måste behandlas med respekt och barnkonventionen gäller för alla. För det är väl ändå inte så som talesättet säger: mitt barn – andras ungar.
Hala Mohammed,
Förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund
