"Feminismen måste bli mer lättillgänglig och inkluderande"

Isöndags var det internationella kvinnodagen. Jag, som liberalfeminist, har försökt gå igenom den feministiska debatten ochsammanfatta de tre punkter som jag just nu ser som de störstahindren för ett mer jämlikt samhälle.

1."Det är väl bra som det är"
Problemetuppstår när några inte trivs som det är och inte kan ta sig urdet på grund av rådande normer; när kvinnor inte vill bli objektifierade,när män inte vill betala restaurangnotan. Då har vi två val:

Antingen kan vi kämpa för att alla ska vara berättigade till att vara precis hurde vill; män som inte behöver vara Herkules, kvinnor som intebehöver vara Barbie. Killar som vill ha rosa tanga på stranden,tjejer som vill knäcka Arnolds styrkerekord - alltsammans utan attfå hat för det.

Eller så kan vi säga: "De flesta trivs ganska bra med att vara Herkules ochBarbie" och sjunka tillbaks ner i fåtöljen.

2.Viljan till missförstånd vid förändring
"Jaha,så ni menar att alla killar är våldtäktsmän?"
"Jaha,så ni menar att tjejer inte kan ta hand om och hävda sigsjälva?"
"Jaha, så vi ska måla med mens på gator ochtorg, är det snyggt det?"

Problemetär att de som inte är så intresserade av feminism, den storamassan som kan påverka och som vi faktiskt behöver övertyga, blirupprörda när de läser en komprimerad rubrik: “Nu ska alla sägahen!” eller “Alla män vill våldta”. Viljan att missförståfeminister är enorm eftersom mycket vi säger faktiskt ärkontroversiellt - varför ska vi ge antifeministerna det övertagetgenom att uttrycka oss klumpigt?

Nej,alla killar är inte våldtäktsmän. Det är däremot inte svårtatt förstå varför tjejer är räddare än killar för att gå hemensamma från bussen, med tanke på hur mycket som faktiskt händer.Du som normal, sund kille ska så klart inte bli förolämpad av atttjejer oroar sig för det där - bli förbannad på killarna somorsakat att det blivit så istället.

Nej,självklart kan de flesta tjejer ta hand om och hävda sig själva.Däremot borde vi inte ha en grundstruktur där tjejer behöver "tahand om sig själva" och se till att de får full lön - det skavara en grundprincip.

Angåendesista punkten så mår jag sjukt dåligt av allt blod som befinnersig på fel sida huden. Keep it off the streets!

3.Oförståelse mellan grupperna, att killar också har problem
Detråder en ständigt dynamisk missförstånd mellan killar ochtjejer som egentligen börjar redan på dagisnivå. Killar tycker attde får mer skäll av förskollärarna än vad tjejerna får,tjejerna tycker att killarna är mer högljudda och stökiga. Killartycker de bedöms hårdare prestationsmässigt, tjejer tycker att debara bedöms utseendemässigt.

Sakenär den att båda har rätt! Feminismens mål är inte att missförståkillarna; feminismens mål är att alla ska kunna vara precis som deär utan att förväntas vara si för att de är kvinnor eller såför att de är män. Kanske behöver vi feminister vara tydligaremed det. Ett vanligt orosmoment verkar vara att feminister inteförstår att killar också mår dåligt - eller att antifeministerinte förstår att patriarkatet ger även upphov till killarsproblem.

Vifeminister måste ta ett steg tillbaka och se vart vi missar dem somväljer att inte kalla sig feminister, för det är tyvärr inte sålätt som att de är dåliga människor. Som ekonomistudent ser jagdet gärna som vanlig marknadsföring; om vissa ord upprör negativakänslor så använder man synonymer som faller i bättre jord.

Omsvenska folket tycker vi är tokiga som talar om genusdagis,mansskatt och hen så är det inte där vi ska lägga vårt fokus.Vill man övertyga den breda massan så är det inte hellerändamålsenligt att klanka ner på de som tycker annorlunda - inteens SD. Kanske kan vi börja med: “Vore det inte skönt om dindotter slapp gå hem rädd på kvällen?” och se om vi kan hittacommon ground.

JonathanLundberg,
Liberal feminist