"Lek med tanken att Ryssland hade vunnit Eurovision"
Matilda Wahl skriver om hatet mot homosexuella i Ryssland, och att hon och hennes flickvän inte hade varit välkomna till finalen om Ryssland hade vunnit ESC.
Matilda Wahl är feminist och studerar vid Stockholms universitet.
Det krävs en enorm skicklighet för att kunna ha undgått att Sverige vann Eurovision Song Contest i lördags. Löjligt snygga Måns som dessutom kan ha en grå, tight tröja utan att få lökringar (vilket är en vinst i sig) kammade hem tävlingen.
För mig är det samma visa varje år, när rösterna räknas och det märks att det faktiskt finns en chans att vi vinner så vaknar tävlingsmänniskan i mig och jag blir otroligt nervös. I år fanns dock något som gjorde mig ännu gladare än det faktum att vi vann, eller snarare något som var mycket viktigare för mig, nämligen att Ryssland INTE vann.
Om någon missat det så har Ryssland infört en antigaylag, lagen säger att det är förbjudet att sprida ”homosexuell propaganda” till minderåriga. Det här innebär BLAND ANNAT att det är straffbart att tala om alla läggningar förutom den heterosexuella samt att på offentlig plats visa att du har en annan läggning än den heterosexuella.
I och med det här så har hatbrotten mot HBTQ-personer legitimerats och ökat enormt. Grupper växer fram som förföljer, torterar och hänger ut homosexuella vilket dessutom ofta filmas och sprids på nätet. Inte sällan ser polisen detta men lyfter inte ett finger för att stoppa det.
Jag försöker sätta mig in i det är, hur det hade varit om jag och min flickvän bott i Ryssland och blivit tvungna till att dölja att vi älskar varandra. Tanken gör mig illamående.
Förra året så vanns Eurovision Song Contest av Conchita Wurst och det blev stor uppståndelse kring att hon är transvestit. Conchita vann inte bara för sig själv och för sitt land utan även för alla där ute som känner sig annorlunda och som känner att de inte passar in.
Conchita visar att hon är född man men kan se ut som en kvinna när hon känner för det och ändå behålla sitt skägg. Här kan vi snacka om att bryta mot alla gamla, dammiga normer och regler och jag älskar det vilket jag uppenbarligen inte är ensam om eftersom Europa röstade fram henne till en överlägsen vinst. Även fast det ryska folket röstade och gav Conchita poäng och trots att hon låg etta på iTunes listan även där så gick landet ut med att hon var motbjudande och i årets Eurovison där Conchita var programledare så klipptes hon bort från den ryska sändningen.
Det såg länge ut som att Ryssland skulle vinna Eurovision i år och publiken var inte sen med att visa sitt misstycke. Det buades så pass mycket så att en av programledarna fick säga ifrån, ”den här tävlingen handlar om musik, inte politik” sa hon men jag kan inte hålla med om det helt och hållet.
LÄS ÄVEN: YES! Måns Zelmerlöw vann Eurovision
Det är såklart jättetråkigt att Polina Gagarina som stod för Rysslands bidrag blir utbuad på det här sättet men hon förstår med all säkerhet att det här inte handlar om henne. Och ja, Eurovision handlar om musik men enligt mig så finns också en mycket djupare mening med tävlingen. Det handlar om att föra länder samman och visa att vi alla är lika olika och lika mycket värda, oavsett kön, läggning eller var vi kommer ifrån.
Lek med tanken att Ryssland faktiskt skulle ha vunnit och att finalen nästa år skulle hållas där, hur hade det varit? Inga prideflaggor hade fått viftas i publiken iallafall, det är en sak som är säker. Buandet handlade alltså om att sätta ner foten, visa att vi är många som inte accepterar eller står bakom att människor förföljs och torteras på grund av deras sexuella läggning.
Buandet handlade om att visa för de människor i Ryssland som kränks på grund av vem de älskar att vi står på deras sida. Och såklart, buandet handlade om att en fan inte klipper bort Conchita Wurst från Eurovision. Jag vet inte vad ni säger men jag kan inte komma på bättre anledningar till att bua.
