"Vi killar vill bli bättre – men vi behöver hjälp från er tjejer"

Edward Blom sa ”Som ung ska man dricka punsch, röka cigarrer, läsa poesi och lösa alla världens problem över på tok för mycket rödvin”. Denna sista studentvecka har det för min del beklagligt nog blivit alldeles för lite rödvin, utan i stället mest Tequila, billigt öl och rosévin. Däremot har jag gjort mitt bästa för att lösa världens problem, eller åtminstone tagit mig ann den jämställdhetsdebatt som turligt nog blossat upp i Sverige.

För när jag sitter här som en i mängden av fulla, glada och lite för berusade studenter intalar jag mig själv att jag har nått upplysningen. Kanske är jag galen, kanske borde jag bara dricka lite mer, men jag känner ändå att jag har något som är värt att dela med mig av.

I kväll tog vi debatten ett steg längre än vad som annars är normalt. Tjejerna berättade om hur samhället straffade dem på grund av mens och oönskade graviditeter; förväntningen var att ansvaret för skydd låg på dem och att de gladeligen skulle acceptera att gå igenom en smärtsam förlossning.

Men än viktigare var hur de kunde berätta om att perspektivet plötsligt ändrades när tjejerna började snacka med sina killar; killarna som tidigare inte ens sett problemet förstod nu att de givetvis borde vara en del av lösningen. Det var inget förtryck som låg bakom när killarna inte tog ansvar för skyddet, de hade bara inte tänkt tillräckligt långt.

Och det var här någonstans jag nådde min uppenbarelse. För detta går att applicera på resten av jämställdhetsdebatten. Visst är samhället orättvist, det är bara att titta på domstolarnas behandling av våldtäktsärenden eller det välkända faktum att kvinnor tjänar betydligt mindre.

Men jag är övertygad om att detta inte beror på att killar är elaka förtryckare utan bara på att vi inte lyckats tänka efter ordentligt. Vi måste orka ta vår tanke till nästa nivå och reflektera över om saker verkligen är så bra som de först verkar. Kanske finns det bättre sätt att sköta ett samhälle på än de vi testat under de senaste hundra åren. Och här har både tjejer och killar ett ansvar för att orka reflektera och orka tänka själva.

Sedan när festen så småningom börjar dö ut omkring mig sitter jag kvar här med övertygelsen om att vägen till ett bättre samhälle inte går genom att beskylla varandra för ondska utan i stället genom att orka tänka efter lite extra. För det värsta vi kan göra är att göra det här till en kamp mellan könen när det egentligen handlar om att ta kampen med sig själv och sina invanda idéer.

Och visst, vi killar kanske har en aning mer att jobba med men det kommer gå mycket lättare om vi får lite kärleksfull hjälp från er tjejer.

Johannes Eklöf,
En glad, trött och upplyst student