"Mina bröst är små och min mage hänger – men jag älskar det"

En dag så postade jag en bild på mig själv i endast trosor på Instagram. Bilden fick mycket uppmärksamhet från kvinnor som ville lyfta upp mig och sa hur stark jag är. Det sorgliga är att de inte kunna göra det själva. När de väl skrev om sina egna kropp så var allt negativt och det enda de önskade vad att även de kunde känna samma kärlek till sin kropp som jag känner för min.

Jag önskar innerligt att jag skulle kunna samla alla kvinnor och att vi tillsammans skulle ändra sättet vi ser på våra kroppar. Ändra samhällets syn på skönhet. För vårt värde ska inte baseras på vår kroppshydda. För en kropp är just en kropp. Den tar dig dagligen från A till B. Den finns där genom allt. Hur mycket du än har utsatt den för så finns den ännu där. Världens bästa vän eller hur?

Under mina år på jorden så har jag kämpat med min kärlek till mig själv. Jag har alltid varit "den där stora tjejen" som är obekväm i alla situationer.

Min största dröm var att bli en "normal", smal tjej. Jag förundrades över deras mellanrum vid låren, respekten de fick redan från skolstart, hur lätt de kunde skaffa kläderna som för tillfället var inne och det faktum att ingen gav dem den där blicken av förakt. Ingen dömde dem.

Så jag trodde att alla smala tjejer var lyckliga eftersom de alla passade in i samhället. Nu så vet jag dock bättre och min hjärna har utvecklats så jag förstår att en smal kropp inte innebär lycka.

Alla människor på jorden har komplex. Vi blir uppdelade i fack och i dessa fack så gäller det att just vår kropp lever upp till kraven. Till exempel, jag är i tjockfacket men jag måste vara tjock på rätt sätt för att vara accepterad av samhället. Detta innebär stora bröst, timglasfigur och en stor rumpa. Ett smalt ansikte är att eftersträva för dubbelhakor är inte accepterat. Jag ska i princip vara kvinnan bredvid mig på bilden.

Hur denna kvinna kan klassas som "tjock" kan jag inte förstå då hon inte bär på medicinsk övervikt men det var bilden som dök upp när jag googlade: "fat woman model". Så ni skulle få se vilken typ av "tjockhet" som är godkänd i tjockisfacket.

Som ni ser så är detta inte jag.

Mina bröst är små, min mage hänger och jag har en dubbelhaka.

Men nu älskar jag det som jag ser och jag har kommit hit för att jag har slutat jämföra mig med andra kvinnor. Vi behöver inte slåss om uppmärksamhet och ingen är bättre än någon annan baserat på hur våra kroppar ser ut.

Jag är jag, inte fan kan jag ändra på det. Jag skulle kunna gå ner i vikt, men jag älskar mat för mycket och jag vill inte förlora min mjuka kropp. Hela jag är som en stor stressboll och jag älskar det.

Genom att utmana mig själv med att verkligen studera min kropp i spegeln, titta på mig själv i varje vinkel utan att suga in magen så har jag sett det vackra. Jag har verkligen tittat och tagit på min kropp, känt hur den känns. Tänkt på hur mycket den har gjort för mig och hur tacksam jag är.

Jag skäms inte längre och jag kan med lätthet visa min kropp för andra. Om de inte gillar det så är det okej för alla har vi våra egna preferenser. Huvudsaken är att du vet vem du är och att du är din egen källa för bekräftelse.

Olivia Gardell