Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

"Högern solar sig i skenet av Pride men skadar vad det står för"

- 26/08/2015, 14:42 -
Amanda Muren och Mats Kejonen har fått nog av de som låtsas kämpa för HBTQ-frågor.
1 av 3

Amanda Muren och Mats Kejonen har fått nog av de som låtsas kämpa för HBTQ-frågor.

Privat / Privat

Mats Kejonen är aktiv i Vänsterpartiet Malmö.
2 av 3

Mats Kejonen är aktiv i Vänsterpartiet Malmö.

Privat

Amanda Muren är aktiv i Ung Vänster Malmö.
3 av 3

Amanda Muren är aktiv i Ung Vänster Malmö.

Privat

Amanda Muren och Mats Kejonen: "Att den borgerliga minoriteten vill bestämma vad en får och inte får göra i paraden känns minst sagt orimligt."

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Efter att Regnbågsfestivalen gått av stapeln i Malmö satte sig två debattörer från Centerpartiets ungdomsförbund ner och skrev en artikel med namnet "Vänstern spottar på kärleken i Malmö". Vi vill bemöta några av påståendena i deras text.

1968 utspelade sig det så kallade Stonewall-upproret i USA. Kravallerna var en reaktion på polisens trakasserier mot besökare på gay-stället Stonewall Inn i New York. Upproret, som varade i flera dagar, startades av svarta och latinamerikanska trans-kvinnor men efterhand anslöt sig flera minoriteter som var trötta på att trakasseras av polisen. Den dagen 1968 är historisk för att det är dagen då HBTQ-personer sa ifrån och slog tillbaka. Två år senare hölls den första Pride-demonstrationen för att uppmärksamma årsdagen för Stonewall-upproret.

De liberala debattörerna ondgör sig i sin artikel över att det rosa-svarta blocket fick gå med i årets parad. Oavsett vad man tycker om rosa-svarta blocket så måste alla erkänna att de rosa-svarta demonstranterna har större rätt till Pride än vad borgerliga mini-politiker har. De liberala debattörerna skriver att vi borde "enas kring kärleken" och lägga undan våra politiska olikheter. Ett påstående lika tomt som det är farligt. Att bara paradera för kärlek döljer vårt samhälles maktrelationer. Det debattörerna beskriver som "politiska grupperingar som valde att skandera sitt hat" var HBTQ-personer som uttryckte sina åsikter och krävde sina rättigheter.

Det CUF kallar hat är inget annat än kanaliserad ilska och frustration inför ett samhälle som förnekar HBTQ-personer rättvis vård, anställningstrygghet och plats i det offentliga rummet. Partier som övriga dagar på året bedriver en politik som ökar klassklyftorna, utsattheten på arbetsmarknaden och otryggheten i samhället vill denna dag sola sig i glansen från den rörelse de i praktiken motarbetar.

De borgerliga debattörerna skriver att de företräder den ideologi som "från första början kämpat för, och också drivit igenom, att kärlek ska vara möjlig för alla". Att skriva så vittnar antingen om okunskap eller grov historieförfalskning, vi hoppas på det förstnämnda. Debattörernas moderparti har som bäst släpats med i kölvattnet efter den normbrytande rörelsen eller som värst försökt att stoppa den. Det tydligaste exemplet på det hittar vi 1937 när en statlig utredning föreslog regeringen att avkriminalisera homosexualitet. Förslaget stoppades av dåvarande justitieminister, Bondeförbundets KG Westman.

Men tillbaka till Pride; 1977 hölls de första Homosexuella Befrielsedagarna i Stockholm, föregångaren till dagens Pride. Vänsterpartiets (då VPK:s) Jörn Svensson närvarade som enda politiker och höll senare ett tal under Homosexuella Befrielsedagarna. Centerpartiet fanns naturligtvis inte på plats, borgerliga politiker började dyka upp i Pride-tågen först på nittiotalet då vinden började vända för rörelsen för allas lika värde.

I årets Regnbågsparad valde 500 Malmöbor att gå med i det rosa-svarta blocket. På andra plats bland de politiska blocken kom Vänsterpartiet med 250 deltagare följt av Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna med hundra deltagare vardera och Miljöpartiet med trettio deltagare. De tre borgerliga partierna samlade sextio deltagare tillsammans. Att den borgerliga minoriteten i det läget vill bestämma vad en får och inte får göra i paraden känns minst sagt orimligt.

Prides vagga var våldsam och i högsta grad politisk. I dag försöker borgerliga politiker och företag kapa Pride och göra det till en opolitisk fest för borgerliga värderingar och konsumentkultur. Varför? De har kommit på att man kan tjäna pengar och stärka sitt varumärke genom att gå med i paraden, samtidigt som de i praktiken fortsätter att reproducera det samhälle och det förtryck som Stonewall var en protest mot.

Amanda Muren, aktiv i Ung Vänster Malmö
Mats Kejonen, aktiv i Vänsterpartiet Malmö