"Så det är okej med nazistiska gester och fascistiska slagord i Sverige?"

Att en grupp individer helt fritt får gå runt på stan med gester, som i dag kan likställas med gester som infördes i Nazityskland under Adolf Hitlers tid, är för mig ett stort frågetecken.

Är det inte på hög tid för oss människor att titta tillbaka på vår gemensamma historia, så vi alla kan få lära oss av varandras och våra misstag, för att tillsammans ta ett steg mot en gemensam utveckling?

Hitlers Nazityskland, är en mörk tid i vår mänskliga historia men en tid vi bör förstå oss på allt bättre, för att något liknande inte ska ske igen. För Hitlers handlingar och tankar var tyvärr en återspegling utav en annan mörk och tragisk tid i vår gemensamma mänskliga historia. En tid då nationalstaten Turkiet växte fram som resultat utav det Ottomanska Imperiets Turkiska chauvinism, fascism, förtryck av minoriteter och massmord.

Att folkmordet i Seyfo år 1915, som kostade miljontals syrianska/assyriska, armenska och grekiska människors liv, än i dag inte kommit att bli ett misstag vi lärt oss utav är oacceptabelt. Att det Ottomanska riket lyckades samla på sig en sådan ond kraft bestående av turkar och kurder, likt det den Islamska Staten (IS) gör i dag, i hopp om att förtrycka minoriteter och just på grund utav deras etnicitet, ta deras liv, är något vi bör stå upp emot tillsammans. Det är vår gemensamma uppgift och vårt gemensamma ansvar, att lära oss av historiens mörka tider och arbeta för en bättre framtid tillsammans, för oss alla.

För ingen stoppade Hitler förrän miljontals människor blev slaktade. Hitler växte sig så pass stark, genom att lära sig av det Ottomanska rikets turkiska chauvinism, att störtandet av honom kostade ytterligare miljontals människors liv. Författaren Stefan Ihrig förklarar tydligt i sin bok "Atatürk in the Nazi Imagination", hur Hitler såg Mustafa Kemal Atatürk som sin mästare och sig själv som en lärljunge, något som påvisar hur vi faktiskt inte lärt oss att agera mot sådana hemskheter. Hade vi lärt oss hade Hitler kunnat stoppas långt innan han fick fullfölja sina planer. Vi människor är dock lika efterkloka som alltid och talar ständigt i diverse diskussioner om hur vi inte ska tillåta något sådant att ske igen.

Ändå får vi i dag återuppleva liknande händelser. Människor dör dagligen i mellan östern, tack vare den Islamska Staten och jag har personligen inte sett någon större kraft eller nation försöka stoppa dom, förutom de Kurdiska trupperna YPG & YPJ, i Rojava (nordöstra Syrien) samt andra mindre organisationer som kämpar för sina minoriteters existens.

Trots detta väljer dagens Turkiet, med Recep Tayyip Erdoğan och AKP, att helt och hållet ta ställning emot den kurdiska framfarten mot IS i Rojava. Den 24 juli tydliggjorde även Erdoğan hur han med all sin makt skulle se till att en Kurdisk stat, aldrig skulle få växa fram, varken i Rojava eller i de kurdiska städerna i Turkiet. Vilket vi nu får se i sin självaste praktik, då staden Cizre blir påtvingad till utegångsförbud samtidigt som Turkisk militär dödar oskyldiga civila barn, kvinnor och män – bara för att de är kurder.

Detta började i synnerhet efter att Folkets Demokratiska Parti (HDP), tagit sig över den ökända tio procents spärren för att ta sig in i parlamentet i Turkiet. För Erdoğan har inga planer att låta minoriteter få sina rättigheter i Turkiet och HDP arbetar aktivt för den fundamentala mänskliga rättigheten att minoriteter inte ska bli förtryckta, torterade, fängslade eller mördade, bara för att de är utav skild etnicitet.

Erdoğan fullföljer dock sin provokation med storskaliga attacker mot den kurdiska minoriteten med mördandet utav oskyldiga civila kurder, samt en offensiv mot den kurdiska truppen PKK i Qandil bergen, i södra Kurdistan (norra Irak). PKK är den kurdiska organisationen som kämpar för minoriteters rättigheter i Turkiet, likt YPG och YPJ i Rojava och är aktiva i bekämpandet utav de barbariska IS-mördarna. Deras ledare Abdullah Öcalan,som tidigare uppmanat fram en vapenvila som varade i två år och som nu tack vare Erdoğan har upphört, är fängslad i Imrali, Turkiet.

Under de senaste dagarna har svensk media uppmärksammat den urartade konflikten mellan minoriteter och Erdoğans längtan efter makt. Allt från att upp emot 120 lokaler, inklusive huvudkontoret i Ankara, tillhörande folkets demokratiska parti, har brunnit ner som följd av turkiska fascistiska handlingar, gester och slagord som även visats vara tillåtna här i Sverige. För de turkiska medborgarnas trygghet, har polis och militär varit aktiva i olika delar. Dessvärre enbart till fördel för den nationalism som växt fram där, då lokala medier bekräftar hur oskyldiga civila barn brutalt mördats i Cizre, av fascistiska poliser och militärer.

Så snälla säg mig, när ska vi faktiskt ta ställning och lära oss av våra misstag? Att historien återupprepar sig en gång är förståeligt, då vi som människor aldrig tagit ett gemensamt ansvar. Vi behöver inte vänta på formella och byråkratiska ändringar för att lyckas ta ett sådant steg tillsammans. Vi som medborgare i Sverige behöver var och en för sig ta sitt ansvar, så att vi tillsammans kan ta vårt. Att fascistiska slagord och gester dykt upp i Sverige, likt de som existerar i Turkiet, kan ses som en påminnelse om vad sådant hat kan åstadkomma. I Tyskland blev en ung kurdisk demonstrant skuren i halsen och i Schweiz blev flertalet kurdiska demonstranter påkörda av en bil i hög hastighet, bägge incidenter utförda av fascism. I dag må det vara turkisk, i morgon kan det vara svensk.

Jag säger nej till fascism i Sverige!

Vad säger du?

Hndren Ghaderi,
Ordförande Zagros Ungdomsförening Örebro