Lördag 8 Maj
Stockholm

Att ta ifrån barnen julen är ingen lösning på flyktingkrisen

Nima Sanandaji skriver om flyktingkrisen.
1 av 3
Nima Sanandaji skriver om flyktingkrisen. Foto: Privat/TT
Nima Sanandaji.
2 av 3
Nima Sanandaji. Foto: Privat
Flyktingar.
3 av 3
Flyktingar. Foto: tt bild

Nima Sanandaji: Vi står inför en riktig utmaning, som inte kan lösas med att konfiskera allmänhetens pengar för julhandeln.

Kommentera (1)
Kopiera länk
Dela
Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Läs mer

”Flyktingmottagandet 2016 beräknas kosta 60 miljarder kronor. Under december 2015 förväntas svenska folket spendera 75 miljarder kronor i julhandeln.” En bild med det budskapet cirkulerar på sociala medier, och letade sig till och med under veckan fram till Metros förstasida.

Många tolkar det som att vi lägger 75 miljarder kronor på julklappar, vilket innebär att 60 miljarder är en ganska liten summa. Men det beror på att man inte förstår sifforna. Siffran som Metro anger är alla summor som hushållen i Sverige spenderar på matvaror, kläder, skor, möbler, heminredning, elektronik, böcker med mera under december månad. De extra utgifterna på julbord och andra trevligheter som hör julen till är runt 16 miljarder kronor, alltså en fjärdedel av prislappen för mottagandet.

SSU:s ordförande i Uppsala har satt ord på ett resonemang som många utgår ifrån: ”Har vi råd med julklappar har vi väl råd att rädda liv”. Jag kan förstå hur man tänker. Varför höjer vi inte bara skatten för att finansiera flyktingmottagandet? Konfiskerar hushållens pengar för julhandeln? Tar över näringslivets vinster?

Men den enkelspåriga socialistiska retorik som börjat få fotfäste är oroväckande. Låt oss inte glömma bort den verkligheten som vi lever i. Sverige är redan ett land med jättehöga skatter. Redan i dag söker sig företag bort från landet eftersom de upplever att skattebördan är för hög. Om staten börjar konfiskera vinsterna kommer Sverige snart bli Nordens Venezuela, tömd på arbetstillfällen genom en oansvarig socialistisk politik.

Men varför inte höja skatten på vanligt folk då? Måste folk köpa julklappar? Ja, så kan man tycka som vänsteranhängare. Men glöm inte dagens verklighet. Redan i dag betalar vanliga svenska hushåll 52 procent av sina inkomster i skatt. Du läste rätt, skatten i Sverige är 52 procent också för personer med lägre inkomster. Så högt blir det nämligen om man räknar med både den skatt som syns på lönekuvertet och de dolda skatter som inte skrivs ut på lönebeskedet, men som ändå betalas in.

Är det världens smartaste idé att höja de redan höga skatterna i Sverige? Kom ihåg att de länder som har höga skatter – som till exempel just Sverige – också är de som är sämst på att erbjuda jobb till personer med utländsk bakgrund. Logiken är enkel: Ju högre skatt, desto mindre lönar det sig att arbeta. Och ju mindre det lönar sig att arbeta, desto färre kommer i arbete.

Så om vi inte bara kan chockhöja skatterna, konfiskera julklapparna eller förstatliga näringslivets vinster – vari ligger då lösningen? Svaret är att det inte finns någon enkel lösning. Det finns ingen magisk knapp som politikerna kan trycka på för att få integrationen att fungera.

Om den hade funnits så skulle någon ha kommit på att trycka på den under de senaste 30 åren, då Sverige konsekvent varit bland de sämsta länderna i världen på att erbjuda jobb till personer födda i andra länder. Lyckligtvis finns en massa mindre lösningar som vi kan ta till:

- En förklaring till varför flyktingmottagandet kostar så mycket är att systemen fungerar galet. Det kan kosta uppemot en miljon kronor att ta emot ett ensamkommande barn per år. Måste det verkligen kosta så mycket?

- Integrationen i Sverige fungerar redan bra – för dem som har hög utbildningsnivå. Problemet är att bara en tiondel av flyktingarna från Syrien har längre högskoleutbildning. Yrkesutbildningar är jätteframgångsrika i att få personer i arbete, efter relativt korta studier. Varför inte baka ihop dem med kurser i svenska för invandrare? Det kostar mer pengar på sikt, men kan snabbt bli en vinst.

- Som jag och Erik Sjölander framfört i en tidigare debattartikel är eget företagande redan idag vägen till integration för många. Vi lyfter i boken "Jakten på Företagsamhet" (Småföretagarnas Riksförbund) att det gäller att minska de krångliga regelverken och underlätta för mindre företag att få finansiering. Då kommer småföretagen att skapa många av de jobb som krävs.

Vi står inför en riktig utmaning, som inte kan lösas med att konfiskera allmänhetens pengar för julhandeln. Förutom att se över migrationspolitiken (som länge varit bruten) behövs riktiga förändringar för att få ned kostnaderna och se till så att fler kommer i arbete.

Nima Sanandaji,
tekn. dr från KTH och författare

Håller du med?
Tack för din röst!
Kommentera (1)
Kopiera länk
Dela