Israels mur är terrorism

Förhoppningsvis vet de flesta om att det länge pågått en konflikt mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som engagerat många och splittrat människor i olika debatter. Men mer än något annat så är det en konflikt som orsakat fruktansvärt mycket lidande och sorg.

I dag är mer än 12 procent av Palestina olagligt ockuperat av staten Israel och palestinierna utsätts dagligen för förtryck och trakasserier i många olika former. En av de tydligaste formerna är Israels mur. Den mur vars syfte var att hejda terrorbrott, men som i realiteten gör något helt annat.

Låt oss backa till år 2000 då Israel startade bygget av den mur som den internationella domstolen i Haag klassar som olaglig. Denna mur blev kallad den nya Berlinmuren av många, men ansågs av andra vara något rättfärdigad. Muren skulle skydda Israel mot terrorattentat från den palestinska sidan och upprätthålla statens suveränitet. Dock finns det mer än ett problem med detta.

Sedan 1968 års krig så har Israel ockuperat palestinsk mark och vägrat att återlämna den. Man har aggressivt utökat detta markövertagande i takt med att israeliska bosättare, ofta präglade av rasistiska och ultranationalistiska uttalanden gentemot palestinierna, fått sätta agendan och forma opinionen.

Bosättningarna har omvärlden gång på gång kritiserat och kallat både olagliga och vedervärdiga. Då det ofta resulterat i att palestinier blivit bortkörda från sina hem eller trakasserade tills de valt att själva ge sig av. Runt 200 bosättningar med över en halv miljon israeler befinner sig just nu olagligt enligt internationell lag på palestinsk mark.

Israels mur har bokstavligt talat agerat som en skyddande barriär för dessa byggen och dess syfte blir då tydligt något helt annat. Vad är det man vill skydda?

Muren har även andra effekter. Det känns nästan löjligt att prata om att muren skapar ett starkt utanförskap bland palestinierna då de bokstavligt talas stängs ute från sitt eget land.

Men det har resulterat i en väldig arbetslöshet och att människor har fått hitta både farliga och svåra vägar för att at sig förbi muren. Palestinierna som befinner sig på den västra sidan av muren har till skillnad från sina israeliska grannar varken israeliskt medborgarskap eller hyser de rättigheter som de har rätt till.

I området är det i realiteten två system som utövas mot befolkningen, israelerna lyder under landets ordinarie lagar och regler medan palestinierna ställs inför krigsmakten. Detta innebär bland annat att vid brottsanklagelser får inte palestinier ställas inför rätta eller utkräva sin rätt i vanliga domstolar utan i militärdomstolar.

Man utsätts för arresteringar utan tydliga motiv och trakasserier och allt detta på sin egen mark men som ett slags andra klassens medborgare.

Lägg sedan till den bojkott som Israel effektivt infört mot Gaza där varken mat eller medicin går att på normala sätt transportera in till området, att Gaza anses vara det mest tätbefolkade området i världen och att staden numera ser ut som resterna av krigszon efter det senaste kriget – så har man en otroligt hemsk humanitär katastrof i något som ser ut som världens största fängelse.

Avslutningsvis så har Israels mur en del stöd, bland annat hos landets ultranationalister men också från den nu amerikanska potentiella presidentkandidaten Donald Trump, vilket säger en hel del.

Vi är väldigt snabba och effektiva på att kritisera våld och terror från olika grupper i världen men brister något otroligt när det gäller terror och brott som utförs av stater.

Situationen för dessa utsatta palestinier är en grovt brott mot all grundläggande rättspraxis som gärna glöms bort bakom den naiva bilden av Israel som ”mellanösterns enda demokrati”. Hyser vi några som helst demokratiska reflexer, eller tar vår vision om demokrati på allvar, är detta inget som går att blunda för längre.

Ockupationen måste upphöra.

Magnus Krantz