Undersköterskorna har usla löner – vi måste göra något

Vi borde inte behöva ha den här debatten om undersköterskornas löner. Inte 50 år efter att de könade lönerna lyftes ur kollektivavtalen (ja, det var avtalat att män skulle tjäna mer än kvinnor).

Men nu som då finns det fortfarande manslöner och kvinnolöner. Fortfarande finns motståndet mot att bryta lönediskrimineringen och jämställda löner.

Det är pinsamt att LO-förbunden inte kunnat komma överens i avtalsrörelsen. Att principen ”lika lön för likvärdigt arbete” verkar vara svår att enas om.

Inför avtalsrörelsen lyfte Kommunal ett krav om det orimliga: att en heltidsarbetande undersköterska tjänar 2 800 kronor mindre varje månad jämfört med verkstadsarbetaren. Lika utbildningsbakgrund, likvärdigt arbete, men olika löner.

Inte nog med att en undersköterskas arbetsvillkor med delade turer, underbemanning och ständig stress är usla, det tillkommer även en usel lön. Dock tycks lönerna vara näst intill accepterade.

I alla fall för kvinnor. Arbetsförmedlingen har konstaterat att det är svårt att motivera män till undersköterskayrket med dagens lönenivåer. Om det inte är till för att locka män till yrket, är det annars tyst om höjda undersköterskolöner.

Vi menar att den svenska lönebildningsmodellen, där industrin sätter lönerna, skapar en arbetsmarknad där den kvinnokodade sektorn, är ”nästan” lika mycket värd som den manskodade sektorn. Men bara nästan.

Lönen är ett tydligt uttryck för hur mäns och kvinnors arbete värderas – och i förlängningen för hur män och kvinnor värderas i sig. Vår gemensamma välfärd subventioneras i dag genom att kvinnors arbetskraft konsekvent reas ut. Det är dags att ändra på det nu.

Feministiskt initiativ anser att de orättvisa lönerna utgår från ett systemfel som måste rättas till med systemåtgärder. Därför har vi tre förslag för att lösa löneorättvisan:

● Det behövs en nationell arbetsvärdering som förmår jämföra arbetsuppgifter mellan olika arbeten för olika sektorer. Med en nationell arbetsvärdering kan vi tydligare påvisa löneskillnaderna för likvärdigt arbete med målet att komma till rätta med dem.

● Vi vill att Medlingsinstitutets uppdrag ändras så att jämställda löner prioriteras före institutets andra uppdrag. Vi menar att det måste till för att bryta det könskodade mönstret i lönesättningen.

● För att sätta fart på arbetet mot jämställda löner behöver hela arbetsgivarkollektivet tillsammans med staten finansiera en jämställdhetsfond. Fonden betalar sedan ut ett jämställdhetsbidrag under en omställningsperiod till de arbetsgivare som höjer löner i kvinnokodade branscher.

Låt oss hoppas att vi inte står och stampar på samma fläck om män och kvinnors löner till nästa avtalsrörelse. Igen.

Gudrun Schyman,
Partiledare, Feministiskt initiativ

Stina Svensson,
Arbetsmarknadspolitisk talesperson, Feministiskt initiativ