Avhopparen: I SD värderas kvinnor efter snygghet
Debattören: Oavsett kompetensnivån hos en kvinna i SD så går det inte att komma ifrån att hennes yttre också kommer påverka omdömet om hennes duglighet som politiker.
Jesper Nilsson har varit ordförande i SDU Västmanland och invald i både kommun- och landstingsfullmäktige. Han valde dock att lämna både parti och ungdomsförbund samt sina poster.
I fredags kunde vi i nyhetsflödet se hur kvinnor som blir sexuellt trakasserade inom Sverigedemokraterna inte bara nonchaleras utan rent av kan anses problematiska och partifientliga.
Det är nu ett år sedan jag själv lämnade partiet och det här förvånar mig inte alls, Sverigedemokraternas syn på jämställdhet är sedan länge föråldrad. Till att börja med vill jag dock dela med mig av SD:s interna syn på sin eget parti.
Det viktigaste som finns är lojaliteten till partiet. Du får absolut inte under några som helst omständigheter kritisera partiet utåt, det spelar ingen roll vad som hänt och hur mycket partiet ignorerar händelsen.
Att kritisera partiet utåt kan leda till sänkta opinionssiffror och därför ska allt skötas internt, trots att det högst sannolikt inte kommer att leda till några som helst åtgärder. Under min tid var det snarare mer regel än undantag såväl under gamla SDU som i partiet att kvinnor skulle bedömas efter sitt utseende.
Självklart kommer de som utsätts för detta att säga ifrån, men internt händer absolut ingenting, SD är väldigt restriktiva med att vidta åtgärder mot sina partikollegor och utifrån mina upplevelser beror detta bland annat på att det viktiga inte är vad du har för syn på kvinnor, det viktiga är att du är ideologiskt övertygad och lojal mot partiet, så länge den beklämmande synen på kvinnor hålls internt så spelar det inte så stor roll.
Vissa skulle kanske reagera om kvinnor behandlas oanständigt, men en slapp tillsägelse räcker, kanske en varning, fast absolut inte tal om uteslutning ”han är ju lojal mot partiet”.
Sen jag lämnade har vissa som haft dålig kvinnosyn i gamla SDU blivit uteslutna eller hoppat av, det hade inte hänt om det inte varit just för att de var en del av gamla SDU. Jag har inte längre någon som helst insyn inom SD (jag vill inte ha det heller). Men jag hänger med så pass mycket inom politiken i allmänhet att jag fortfarande ser partimedlemmar som jag vet inte har en acceptabel kvinnosyn fortfarande är kvar.
Vidta åtgärder i form av en handlingsplan och nolltolerans mot sexistiska uttryck, kränkningar, yttranden och värderingar? Nej, då skulle de ju bli tvungna att utesluta lojala företrädare.
SD vet mycket väl om att det finns kvinnofientliga strömningar inom partiet, men intresset för att få bort dessa är i det närmaste obefintligt. Inom SD är det fullt legitimt att i första hand kommentera kvinnors yta.
Oavsett kompetensnivån hos en kvinna i SD så går det inte att komma ifrån att hennes yttre också kommer påverka omdömet om hennes duglighet som politiker. Det finns med andra ord en tendens till att kvinnor inom SD hela tiden måste stå ut med diverse kommentarer om sitt yttre.
Lojaliteten mot partiet medför att kollegor aldrig kritiseras, oavsett vad som hänt. När hörde du exempelvis senast en SD:are ta avstånd från vad en kollega sagt? Vi är nog många som minns när en kvinna i SD uttryckligen sa att ”kvinnor som far illa i äktenskap får skylla sig själva”.
Jag upplevde då att många reagerade inom partiet, men ingen höjde rösten och krävde att vederbörande skulle be om ursäkt, om man ser saker som är fel men låter de inträffa utan påföljder blir man också medskyldig.
Varför SD är så måna om att absolut inte vara konsekventa när det gäller nolltoleransen är för mig obegripligt, men sannolikt beror det på att de mycket väl vet om att om de var konsekventa skulle få utesluta så många att det knappt skulle finnas något kvar och de verkar ju hellre vilja ha personer med unkna värderingar än tomma stolar.
