Killar som ropar, killar som tafsar, killar som vägrar ta ett nej
Debattören: Min kropp är så jävla sexualiserad och inte min, den är till för andra, och ska finnas och synas på deras villkor.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Matilda Wahl är feminist och studerar vid Uppsala universitet.
Följ henne på Instagram: @matildawahl och lyssna på hennes podd: Beware the bitches.
När jag var ute på klubb sist så kom en kille fram till mig och började ragga. Föga förvånande så tog denna kille inte ett nej och när han vägrade ge upp fast jag sagt rakt ut att jag inte var intresserad så sa jag åt honom att gå.
Han gick men först tog han ett ordentligt tag i min rumpa, och jag hann inte ens reagera på att han gjorde det innan han var borta.
Sådant här är vidrigt nog så pass normaliserat så att jag släppte det ganska snabbt och tänkte inte mer på det den kvällen. Faktiskt så kom jag inte ens på att det hade hänt förrän i går när min vän som var med när det hände påminde mig om det.
Den här killen kunde inte acceptera att jag inte ville ha honom. Han klarade inte av att backa utan att först visa mig vem som bestämde och det gjorde han genom att ta tag i min rumpa.
Han ville helt enkelt visa att det spelar ingen roll vad jag säger för i slutändan så är jag och min kropp hans, patriarkatets ägodel. Vem trodde jag att jag var som gick runt där och ville äga min egen kropp? Jag behövde sättas på plats.
Jag är dessutom övertygad om att den enda anledningen till att den här killen ens gick därifrån (efter att ha sexuellt trakasserat mig litegrann såklart) var för att jag var där med vänner och däribland några manliga vänner.
Det är sen gammalt att det bästa sättet att bli av med en jobbig snubbe är att säga att man har pojkvän för det räcker ju absolut inte att man själv inte är intresserad men om man däremot "ägs" av en annan man så kan man med lite tur bli lämnad i fred.
Killar som ropar efter en, killar som tafsar på en, killar som vägrar ta ett nej, killar som försöker tvinga sig på en och blir förbannade när man säger nej, killkompisar som helt plötsligt försökt ligga med en och sen slutat vara ens vän för att man sa nej, listan är oändlig.
Sådant här genomsyrar hela mitt liv och allt bottnar i att jag i patriarkatets ögon inte är min egen för jag är kvinna.
Min kropp är så jävla sexualiserad och inte min, den är till för andra, och ska finnas och synas på deras villkor.
Och så sitter killar och män på fullaste allvar i dag och säger: "Vad fan ska ni med feminism till? Det behövs ju inte längre i Sverige". Helt seriöst, dra åt helvete.