Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Professor: Journalister är inkompetenta och partiska

- 09/05/2016, 15:57 -
Göran Svensson skriver om journalister.
1 av 2

Göran Svensson skriver om journalister.

Privat/TT

Göran Svensson.
2 av 2

Göran Svensson.

Privat

Debattören: Varför ifrågasätter inte journalister vad som mäts i dessa undersökningar?

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

MPs språkrör verkar ha lågt förtroende enligt den senaste tidens förtroendeundersökningar (Aftonbladet/Inizio, SVT/Sifo).

I kölvattnet av dessa undersökningar och interna diskussioner meddelade MP:s valberedning att Åsa Romson inte föreslås som kandidat till språkrör, medan Gustav Fridolin nominerats ihop med Isabella Lövin.

Förtroendeundersökningar rapporteras regelbundet i media, vilka rapporteras okritiskt och okunnigt av journalister. Dessa undersökningar ställer alltför slätstrukna frågor och leder till omotiverade reflektioner och att det dras långtgående slutsatser

Varför ifrågasätter inte journalister vad som mäts i dessa undersökningar?

Journalister hamnar ju själva i botten när det gäller allmänhetens förtroende för olika yrkesgrupper och intressenter i samhället.

Dessa undersökningar antas handla om förtroendet för någon eller något, men hör och häpna – de mäter inte nödvändigtvis förtroende.

Det kan tyckas paradoxalt, men bara för att ordet ’förtroende’ använts i frågeformuleringen eller svarsalternativen betyder det inte att det är denna upplevelse hos allmänheten som mäts i dessa undersökningar.

För att mäta förtroendet för någon eller något borde andra saker beaktas enligt internationell forskning, till exempel: kompetens, trovärdighet, tillförlitlighet, ärlighet och bemötande. (klicka här för andra exempel – se fotnot)

Dessa kan bidra var för sig och tillsammans till att mäta förtroende för någon eller något.

Detta görs inte i gängse undersökningar om förtroendet för någon eller något, utan en allmän och diffus fråga eller svarsalternativ antas ge ett tydligt och konkret svar.

Dessa resultat kan därmed vara missvisande och vilseledande!

Två aktuella exempel är Aftonbladet/Inizio och SVT/Sifos nyligen genomförda undersökningar om förtroendet för MP:s språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson, som enligt dessa mätningar minskat kraftigt, men vi vet inte vad dessa siffror egentligen betyder.

Det kanske snarare är deras popularitet (allmänhetens tillfredsställelsen eller nöjdhet med dem) som minskat, vilket inte är detsamma som förtroende.

Vad har allmänheten egentligen svarat?

Om vi visste att allmänheten uppfattar att språkrören är inkompetenta, saknar trovärdighet, inte tillförlitliga, oärliga eller bemöter andra illa så kunde detta ge en fingervisning om förtroendet för språkrören.

Men det vet vi inte!

Att mäta förtroendet för någon eller något på det vis som görs i dessa mätningar är ungefär som att du önskar beställa din favoriträtt på en restaurang, samtidigt som kocken inte vet vilka ingredienser som borde ingå.

Medieredaktioners slentrianmässiga beställningar av intetsägande förtroendeundersökningar från olika opinionsinstitut borde upphöra.

Det är som att köpa grisen i säcken.

Journalistutbildningar erbjuder uppenbarligen inte tillräckliga kunskaper och färdigheter när det gäller metodtillämpningar i kombination med kritiskt och analytiskt tänkande för att förstå innebörden av konsekvensneutralitet, och i förlängningen betydelsen av de journalistiska ledorden sant och relevant.

Detta sker på bekostnad av allmänhetens upplevelse av objektivitet och saklighet i journalistiskt arbete som kan påverka allmänhetens förtroende för journalister.

Journalistutbildningar borde därför prioritera metodmässiga kunskaper och tillämpningar för att journalister skall kunna rapportera kritiskt, kunnigt och förtroendeingivande.

Göran Svensson