Huliganerna i går hade en sak gemensamt – de var män
Debattören: Var modiga att säga ifrån, var modiga att sätta stopp när ni ser att er kompis håller på att spåra ur.
Anny Berglin är feminist och debattör på vänsterkanten.
Följ henne på Twitter: @AnnyBerglin
I går uppstod kravaller i samband med en fotbollsmatch under EM i Paris. Otäcka bilder kunde ses i sociala medier efter matchens avslut: engelska fans som flydde arenan och läktarna sedan ryska fans stormade den.
Enligt vittnesuppgifter togs det absolut noll hänsyn till vilka som stod i vägen när de så kallade fansen kastade grejer, slogs och sparkade på människor omkring sig. Redan tidigare på dagen var det stökigt, med stora polisinsatser där man bland annat fick ta till vattenkanoner.
Vad har då dessa bråkstakar gemensamt? Nej, det är inte att de gillar fotboll, för det är väl högst tveksamt om de verkligen gör det. Hade de gjort det hade de troligtvis inte ställt till med bråk, utan i stället njutit av matchen och hela grejen med ett Europamästerskap. Är det då att de har samma hudfärg? Nej, det kan inte skyllas på att de är svarta eller vita eller prickiga eller randiga eller vad man nu vill.
För det de har gemensamt är detta: de är män. Och nu kommer säkert en stor del män vräka sig över tangentbordet för att protestera: "INTE ALLA MÄN!".
Självfallet är det inte alla män som bråkar på fotbollsmatcher, det är det heller ingen som har påstått. Men inte ens den som med vilje gör sig blind kan egentligen förneka faktum. Det är män som bråkar.
Och det gäller till stor del även utanför fotbollsarenorna. Män som slår sina kvinnliga partners, män som slår sina kvinnliga ex, män som slår andra män. Män bråkar och slåss och av någon anledning ser vissa det här som någon naturlag. Varför?
Mäns våld är ett samhällsproblem, inte bara i Sverige utan globalt. Det kanske är dags att vi gör något åt saken. Då måste vi börja när barnen är små. Inget mer "han slår dig bara eftersom han tycker om dig", inget mer "boys will be boys". Markera och säg ifrån redan från start, så kanske kommande generationer män inte uppfostras i samma grad in i samma våldskultur.
Män som grupp har ett jätteansvar här, även ni som inte slåss. Var modiga att säga ifrån, var modiga att sätta stopp när ni ser att er kompis håller på att spåra ur. De gånger då ni, män som inte slåss, bara står vid sidan av och tittar på så bidrar ni till problemet.
Självfallet ska ni inte utsätta er själva för fara, det är det ingen som begär, men ofta har ni större makt än vad ni själva inser.
Det är skönt att föreställa sig en framtid när större sportevenemang kan genomföras utan manligt våld på gator och arenor. En framtid där män får verktyg att hantera sina känslor på andra sätt än genom att slåss.
Är en sådan framtid omöjlig? Förhoppningsvis inte, men det är dags att vi börjar någonstans.
