Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Rebecca, 19: Alla vi vita är förtryckare – vi måste inse det

- 10/10/2016, 13:28
Rebecca Lysholm skriver om feminism och rasism.
1 av 3

Rebecca Lysholm skriver om feminism och rasism.

Privat/Nick Ut

Rebecca Lysholm.
2 av 3

Rebecca Lysholm.

Privat

"Börja lyssna på de som kritiserar maktstrukturer".
3 av 3

"Börja lyssna på de som kritiserar maktstrukturer".

Nick Ut

Debattören: Låt dig själv bli kritiserad och öppna dina ögon för att aktivt sätta ner foten

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

De flesta människor bidrar till något sorts förtryck, även om de inte är något aktivt en människa gör så gör den det strukturellt. Där av har folk väldigt svårt att lyssna på de som faktiskt kritiserar strukturer - när de själva faller in i de.

Jag ska göra en jämförelse. När jag kritiserar vithet drar jag alla vita inklusive mig över en kam och kritiserar de rasistiska strukturer vi präglas och gynnas av. Jag kritiserar saker som vita har på sig eller bär, exempel de som har cornrows – vilket vita blir offended över då de helt plötsligt är fel på dem.

Samma sak när de gäller män. När jag kritiserar alla män, för alla män bidrar till förtryck, så blir män upprörda. De vill hellre höra på någon annan feminist som tar det lugnt och inte kritiserar så mycket utan säger att de borde vara jämställt - ja i praktiken låter det ju bra.

När människor blir kritiserade backar de och går i försvarsställning. När vi som är förtryckta är arga så förminskar folk vår ilska och säger att vi borde lugna ner oss.

Så många gånger jag har hört av både vänner och ovänner att jag inte borde vara så arg. Att jag borde förklara saker och ting, lugnt och sansat och sluta bli arg för att folk kanske uttrycker sig sexistiskt, rasistiskt, homofobisk och så vidare.

Fast såhär känner jag: Min ilska är rättfärdigad. Jag har all orsak i världen att vara arg och aggressiv. Jag har också all rätt i världen att neka till förklaring. Min uppgift är inte att utbilda om mitt förtryck eller reposta om andras – sen väljer jag att göra det på sociala medier när jag väl har tid och lust. Då kan du som person – som faktiskt vill lära dig – läsa och utbilda dig.

Men jag tänker inte sluta vara arg, eftersom privilegierade grupper måste backa. Jag måste också backa i vissa situationer – då jag är vit och strukturellt bidrar till rasism, som vilken vit som helst.

Jag är så trött på att "vita feminister" (du behöver ej vara vit för denna bemärkelse, utan endast ta upp saker som gynnar eller faller in i vithetsnormen) som får representation.

Jag är fett trött att förtryckarna vägrar ta till sig att de själva är ett problem i samhället – och ja sad 4 u att du råkade födas med en hudfärg eller ett kön som är privilegierat och generaliseras – men om det är ditt största problem i ditt liv vet du inte ens vad problem är.

Jag har så många vänner som kallar sig feminister men de är endast vita feminister. De tror att bara för de är tjejer så ska de ta all plats som går i det offentliga rummet och höras mest – i stället för att tänka på att du ska också backa och ge representation till andra. En svart man är mer utsatt i vissa situationer än en vit kvinna, dessa ska också inkluderas i feminismen och representeras.

Det är också en kritik jag har mot genusvetenskapen. Där flödas den vita feminismen. Väldigt många vill endast diskutera könen, istället för att se att klass, funktionshinder, sexualitet, könsidentitet och etnicitet också spelar roll i den feministiska modellen - och i varje kategori passar många människor in som förtryckare till dessa.

Så de som tar upp dessa, exempelvis FI - får bara massa hat för då blir personer kritiserade och deras ego sjunker. Kommer ihåg hur någon kallade Gudrun Schyman för rasist för hon kritiserade vita män, like c´mon vita män är ett problem i samhället och du måste kunna ta att bli kritiserad. Ni kan inte börja gråta för att ni upprätthåller ett förtryck, ni ska ju försöka göra allt i er makt till att krossa det.

Börja lyssna på de som kritiserar maktstrukturer, också de strukturer du själv ingår i. Låt dig själv bli kritiserad och öppna dina ögon för att aktivt sätta ner foten. Och fuck alla vita feminister helt ärligt som bara gynnar vita normer och inte tar ta ställning. Att hålla ett litet fint tal eller skriva en liten text om hur kvinnor är offer men inte peka finger – det kommer inte förändra världen.

Och vet ni också hur jag märker det? Exempelvis ofta i medier eller på bloggar lyfts inte kritiska texter upp utan mer snälla feministiska texter som bara gynnar de privilegierade.

Kommer ihåg hur jag skrev till min bloggplattform på internationella kvinnodagen att de borde ha någon text om feminism, tror ni inte den var snäll och gullig text som publicerades och inte upprörde någon? Samma sak med andra mediaplattformer - de har så svårt att kritisera maktstrukturer. Do it.

För vi alla vet redan vilka som är offer för dessa strukturer, men det är hur vi ska krossa de som vi måste lära oss om nu.

Rebecca Lysholm