Det är aldrig rätt att kasta ut någon från beroendevård på grund av återfall
Debattören: Ingen blir frisk från en sjukdom med hjälp av straff, tvärtom finns en överhängande risk att den sociala utsattheten ökar.
Det kommunala HVB (Hem för vård och boende) Nygården i Nyköping valde för två veckor sedan att kasta ut en person med beroendeproblematik på öppen gata utan något som helst tak över huvudet, mitt under pågående behandling.
Orsak? Personen i fråga fick ett återfall i samband med att en barndomsvän dog i en överdos. Personalen på Nygården verkar inte ta i beaktande att personen nu står utan bostad och inte har någonstans att ta vägen. Inget tillfälligt boende arrangerades, utan personen ombads återkomma när rena urinprover kunde uppvisas.
Ett HVB är till för att hjälpa personer med beroendeproblematik, men tydligen kan du inte få den hjälp du behöver om du inte redan har lyckats avsluta ditt bruk på egen hand.
På webbplatsen för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) står följande att läsa:
"Hem för vård eller boende, HVB, är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran. /.../ Innehållet i verksamheten ska anpassas efter den enskildes individuella behov och förutsättningar, och utformas så att vistelsen upplevs som meningsfull."
Ett ord som fastnar är "fostran", personer ska alltså fostras under sin vistelse. Ordet för tankarna till barnuppfostran av den gamla skolan, där straff eller hot om straff används för att uppnå önskat beteende. Det här rimmar väldigt illa med att verksamheten ska vara individuellt anpassad utifrån den enskildes behov och förutsättningar.
Det är rimligtvis så att en person som kämpar med ett beroende och har sökt hjälp för detta, inte kan antas vara 100 % ren eller antas klara av att bli det på egen hand, då skulle inte vård ha behövts från början. Att straffa någon vid ett återfall genom att kasta ut personen i fråga på gatan är direkt kontraproduktivt och är ett brott mot såväl Socialtjänstlagen (SoL) som grundläggande mänskliga rättigheter.
Nyköpings beroendevård har enligt uppgift varit bristande på flera punkter sedan en lång tid tillbaka, vilket dessvärre gäller majoriteten av all beroendevård i dagsläget. I detta specifika fall har personen i fråga haft ett mångårigt bruk av olika substanser, till största delen alkohol och cannabis. Att uppvisa rena urinprover efter ett långvarigt cannabisbruk kan ta väldigt lång tid.
Världsledande organ som FN och WHO har redan dömt ut den svenska modellen gällande "nolltolerans" och anser att Sverige bryter mot mänskliga rättigheter. Att Sverige dessutom har näst högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa, gör det uppenbart att det finns stora brister inom beroendevården.
Den här hållningen återspeglar ett synsätt som gör gällande att beroende är ett personligt val och att personer med beroendeproblematik får skylla sig själva som har försatt sig i den situationen. Alla människor ska ha samma rätt till vård och att en person med beroendeproblematik ska få stöd och hjälp vid ett återfall bör vara en självklarhet.
Ingen blir frisk från en sjukdom med hjälp av straff, tvärtom finns en överhängande risk att den sociala utsattheten ökar och att bruket eskalerar.
Alla har rätt till grundläggande mänskliga rättigheter, att ha en beroendesjukdom ska inte stå i vägen för det.
---
Zandra Hedlund är en flitig bloggare och skribent, läs någon av hennes andra texter:
Narkotikapolitik handlar om mänskliga rättigheter
Gabriel Wikström är ett hot mot folkhälsan
Sluta ljug för skolungdomar om droger
Följ henne på Twitter: @zandra_hedlund
