Det är tillräckligt med stress i skolan – betyg och idrott hör inte ihop
MUF Lund: Idrottsundervisning skulle kunna utgöra ett andrum i det redan späckade schemat.
Motion och idrott är viktiga komponenter för ungdomars välbefinnande. En människa i rörelse har mer energi, sover bättre och levererar bättre skolresultat. Många börjar idrotta redan som litet barn. Bortsett från att kroppen arbetar och bygger muskler lär sig barn hur de ska samarbeta samt utvecklar en förmåga att tackla idrottens utmaningar.
Vissa dagar spelar hen bra fotboll en annan dag något sämre. Att hantera idrottens psykologiska aspekter är positivt för barns utveckling. Sport handlar om mer än att bara vinna. Idrott inkluderar ärlighet, respekt och gemenskap. Grundläggande värderingar som är viktiga för samhällsbygget men även för den enskilde individen.
Idrott är ett obligatoriskt moment i grundskolan. Utbildningen har tydliga kriterier för vad eleven bör uppfylla för att nå de olika betygen. För den redan aktive är det ett ämne som upplevs som enkelt och roligt. Tyvärr blir skolidrott en psykisk påfrestning för många ungdomar som inte har vardagsmotion som ett självklart moment.
Idrottens grundläggande element bortses och den gemenskap och respekt som borde bildas resulterar i motsatsen. Idrott i skolan bör fokusera på att utveckla var enskild individ. Vi bör fokusera på hur vi ska få elever som inte vardagsmotionerar att röra på sig mer samt se hur skolidrott kan utveckla den redan aktive. Skolidrotten bör moderniseras och utvecklas utifrån var enskild elev. Betygshetsen bör vara sekundär.
Vad är syftet med skolidrott? Är det att elever ska nå de högsta betygen eller är det att svenska elever ska motionera? Ungdomar i Sverige går generellt sätt från 8-16 varje dag. Under skolveckan utgör motion och rörelse en ytterst låg andel av undervisningen. Det är vetenskapligt bevisat att elever når bättre resultat när det motionerar. Varför inte inkludera mer motion?
Fortsättningsvis är frågan om vi bör ha betyg i idrott. Idrottsundervisning skulle kunna utgöra ett andrum i det redan späckade schemat. Det innebär inte att idrott ska bli klassens roliga timme, men det tål att tänkas på. Idrott i skolan skulle kunna innehålla något betydligt djupare.
SVT hade en programserie där en engagerad idrottslärare poängterade vikten av elevers motion. Programmet speglade tydligt hur elever jämt satt med telefoner, surfplattor och annan elektronisk utrustning. De samtalade och de rörde på sig mindre.
För 10 år sedan såg skolvärlden annorlunda ut. Då var det självklart att elever lekte och roade sig ute på skolgården. Idag sitter allt fler elever inomhus och spelar på sina surfplattor. Frågan är om det är den utvecklingen som vi vill att svensk skola ska gynna? Eller ska vi istället använda oss av idrottens nyckelbegrepp för att få våra ungdomar gladare och mer aktiva?
Svaret bör vara det sistnämnda. Under de senaste åren har den psykiska ohälsan ökat. Fler unga vuxna mår sämre och allt för lite görs. Skolidrott löser inte problemet. Men unga människor som har svårigheter mår knappast bättre av att veta att deras framtida skolval hänger på deras förmåga att springa fort eller ha god bollkontroll.
Nej, skolidrott bör vara individanpassat och tillåta individuella olikheter. Betyg bör vara sekundärt.
Moderata ungdomsförbundet, Lund
---
Nyheter24 har tidigare publicerat artiklar om betyg, bland annat den här.