FLASH: Världens rikaste person får plats på en stol!

Igår släppte biståndsorganisationen Oxfam en rapport där de fastslår att världens åtta rikaste personer nu äger mer än den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans. Det uppmärksammades i allt från större medier som BBC till mindre lokaltidningar och delar av vänstern såg detta som ett gyllene tillfälle att visa hur kapitalismen förstör världen. Och reaktionerna lät inte vänta på sig. “Det låter ju helt sjuuuukt!” utbrast folk, och det gör det ju sannerligen. Men hur sjukt är det egentligen?

Att tolka statistik kan vara knepigt ibland. Med tanke på hur mycket data det finns tillgängligt idag går det att visa nästan vad som helst med hjälp av siffror och jämförelser. Det går nämligen att ha väldigt roligt med statistik om man känner till en del fula knep.

Man kan exempelvis, som Oxfam gjorde i sin rapport, börja med att bara räkna nettotillgångar. Det innebär kort och gott att man inte bara räknar folks tillgångar utan också deras skulder. Det innebär till exempel att vi som skrivit artikeln sannolikt kommer att tillhöra 10 procent av de fattigaste människorna på jorden när vi är färdigutbildade på grund av våra studielån som tickar på. Tillsammans med 30 procent av världens befolkning kommer vi ha en samlad negativ förmögenhet som uppgår till $500 miljarder. Det är förvisso inte osant, men ger också en ganska skev bild av verkligheten.

Det innebär vidare att när Lisa, 12 år, får 100 kronor i julklapp av sin farmor blir hon plötsligt rikare än de två fattigaste miljarderna människor på jorden. Den nyheten hade antagligen också slagit ned som en bomb. ”Nu är Lisa, 12, rikare än de två fattigaste miljarderna människor på jorden”. Visst låter det direkt som att Lisa är en del av en ondskefull, ekonomisk maktelit?

Om vi ändå är igång och pratar om svenska ungdomars inkomster kan vi jämföra SSU:s ordförande Philip Botströms lön med resten av världen. Då inser man snabbt att han tillhör den procent i världen som tjänar allra mest. Vi vet inte riktigt vad man ska göra med den informationen, men den går säkert att använda emot honom på något sätt om man känner för det.

Ett annat knep är att använda väldigt små urval. Moderata ungdomsförbundets förbundsordförande Benjamin Dousa vållade för ett tag sedan stor uppmärksamhet på Twitter när han hävdade att Järvafältet hade en högre mordfrekvens än Nicaragua. Visst får man bilder av hur gamla tanter duckar för kulor på väg hem från Konsum?

Vi har ingen anledning att ifrågasätta huruvida den mordfrekvensen faktiskt stämmer (det gör den säkert) – däremot kan man ifrågasätta hur relevant den är. Mellan 1980 och 2011 hade Långared, ett liten ort utanför Alingsås, fler mord per capita än Mexico City. Det beror såklart inte på att Långared är Sveriges motsvarighet till Gotham utan på att de haft två dubbelmord under dessa 21 år. Och en väldigt liten befolkning. Men hemsk statistik blir det allt!

Vi kan också ta siffror som egentligen inte har med varandra att göra och sedan låtsas att de har det. Visste ni att den årliga procentuella förändringen över människor som snubblar i en pool och drunknar i USA nästan exakt överensstämmer med antalet filmer Nicolas Cage medverkar i? Av detta kan man dra slutsatsen att det hade varit lämpligt för den amerikanska badsäkerheten att be honom gå i pension. En bättre lösning hade kanske dock varit att inte dra någon slutsats alls.

Skrämmande :(

Ett sista exempel är tokiga liknelser som inte har någon egentlig innebörd. Exempelvis satte Aftonbladets ledarsida rubriken ”världens rikaste personer får plats i en minibuss”. Genast ser folk framför sig åtta rika gubbar som sitter i en diamantbeströdd minibuss av guld och röker torkad tryffel inrullad i tusenlappar – men vänta lite nu. Världens åtta rikaste personer? Kommer de inte alltid få plats i en minibuss oavsett hur rika eller fattiga de är? Tänkte väl det. Nice try, Aftonbladet! Världens fattigaste personer får givetvis också plats i en minibuss, även om det kanske inte var lika intressant att skriva om. Världens rikaste person får plats på en stol! Det kanske säger något – men ett särskilt bra bevis för en tes är det sannerligen inte.

När vi ändå pratar om Aftonbladet kan vi konstatera att den genomsnittliga lönen på Aftonbladet är 440 procent av genomsnittslönen i världen och 28 gånger mer än vad en lärare tjänar i Etiopien. Det kan man såklart rasa emot, om man känner för det. Vad gör egentligen mest nytta – en anställd på Aftonbladet eller 28 lärare i Etiopien?!

Vad är då vår poäng med denna långa utläggning om siffror, tips och trix? Jo, att även om man räknar rätt så kan det bli fel och det gäller att se upp med siffertrixeri som används för att framställa världen som sämre än vad den är. Världen blir nämligen inte en sämre och fattigare plats för varje dag som går som många verkar tro – tvärtom. Mellan 1990 och 2015 halverades både barnadödlighet och analfabetism i världen och fattigdomen minskade med över 70 procent. Under de senaste 25 åren har över 100 000 människor lyfts ur fattigdom. Varje dag.

Världen blir en bättre, friskare, rikare och mer läskunnig plats för varje dag som går. Oavsett vad Oxfam säger eller hur många miljonärer som Aftonbladet vill trycka in i en minibuss.

Max Sjöberg,
Andre vice ordförande LUF

Naod Habtemichael,
Ordförande Centerstudenter Göteborg