Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Niklas Wykman (M): Sverige behöver seriös politik – nu reformerar vi Moderaterna

1 av 3

TT/Moderaterna

2 av 3

Moderaterna

3 av 3

Victor Lundberg

Debatt | 18/01/2017 14:38

"När centrala delar brister kring skötseln av landets ekonomi och säkerhet samtidigt som det finns en tilltagande oro för att centrala funktioner såsom polis och välfärd inte levererar behöver politiken fokusera på sina grunduppdrag".

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Igår började vi presentera resultatet av över ett års arbete mellan politiker och forskare, förslagen kommer presenteras löpande och den 22 februari kommer den nya reformpolitiken presenteras i dess helhet.

Arbetsgruppen har på uppdrag av Moderaternas partiledning analyserat samhällsutvecklingen, forskningsläget och reformerfarenheter från andra länder.

Vår första slutsats är att det finns skäl till självkritik. Sedan flera år tillbaka har vi definierat vår uppgift som att utöva makt istället för att formulera den vassaste samhällskritiken och vinna stöd för en reformagenda. Svåra och nödvändiga diskussioner har fått stå tillbaka.

Reformgruppen är en del av det Moderata parti som nu växer fram och åter vänder blicken mot samhällets utmaningar och söker svar i forskning och erfarenhet.

Det råder idag ett stort missnöje i Sverige och en central slutsats är att de politiska partierna inte matchar den oro och tvivel människor känner inför samhällsutvecklingen.

Svåra frågor så som Brexit, invandringens konsekvenser, Trumps presidentskap, digitaliseringens påverkan på jobben, utvecklingen i Ryssland, bostadsbristen och minusräntans konsekvenser har lämnats utan övergripande svar. Det behövs en reformagenda för Sverige som utgår ifrån hur stabilitet för landet och trygghet för familjer ska värnas i en osäker värld.

Reformarbete handlar om att ringa in de områden där landets behov är som störst och föreslå de åtgärder som ger mest resultat, inte nödvändigtvis komma med så många förslag som möjligt. När centrala delar brister kring skötseln av landets ekonomi och säkerhet samtidigt som det finns en tilltagande oro för att centrala funktioner såsom polis och välfärd inte levererar behöver politiken fokusera på sina grunduppdrag.

Det handlar om att skapa ett stabilt och tryggt samhälle, där människor själva kan forma sin framtid och fatta kloka beslut. De reformförslag vi kommer att presentera den närmaste tiden, och som det här ges exempel på, utgår därför från fyra hörnstenar för ett tryggt samhälle:

Långsiktigt hållbar ekonomisk politik: Sverige är inne i högkonjunktur, där den ekonomiska politikens uppgift borde vara att strama åt för att undvika överhettning och klara en framtida nedgång. Istället har vi fortsatt negativ ränta och står utan buffert i offentliga finanser. Experternas kritik tilltar mot främst riksbankens pro-cykliska penningpolitik och de risker den medför för finansiell stabilitet.

Internationella bedömare varnar för Sveriges sårbarhet som ett litet land med stor finansiell sektor och hög privat skuldsättning. Därför är det välkommet att penningpolitiken nu utreds. Oavsett vad utredningen kommer fram till kan inte riksbanken lösa bostadskrisen. Bostadsmarknaden är överreglerad och frågan kan inte hållas gisslan av särintressen.

Betydande reformer av både reglering och skatter krävs för att både dämpa prisstegringen och undvika en bostadskris då tiotusentals unga och nyanlända riskerar hamna permanent utanför bostadsmarknaden. För att klara finansiell stabilitet och bostadsförsörjningen krävs dessutom en skatteväxling mellan bostäder och arbete samtidigt som hyresregleringen reformeras.

Stärk grundläggande samhällsfunktioner: Utländskt fabricerade nyhetsflöden, militära hot och rena avrättningar i socialt utsatta områden understryker behovet av att skydda demokratin och rättsstaten. Viktiga inledande insatser har gjorts för att rikta om försvarspolitiken, förbättra brottsbekämpningen och åstadkomma en mer hållbar migration till Sverige – ett arbete som behöver fortsätta.

Detta behöver ske i prioritering med andra angelägna åtgärder, varför grundstrukturen för det offentligas finansiering behöver vara robust. Det handlar om att utveckla stabila skattebaser, men framförallt att främja tillväxt och hålla tillbaka omotiverade utgifter. Den kommunala utjämningens utformning är ett tydligt exempel som motverkar ekonomisk utveckling. Att kommuner som bygger bostäder inte premieras tydligare är ett annat.

Ett exempel på utgiftssidan är socialtjänstlagen, som ger utrymme för att till exempel betala försörjningsstöd till personer som fått avslag på sin asylansökan. Lagen bör förtydligas så att den inte omfattar personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige. Agerar inte politiken nationellt kommer pressen på landets kommuner att öka ytterligare och välfärdens basfunktioner trängas undan av nödlösningar för att tillhandahålla bostäder, skola och försörjning.

Förbättrade möjligheter för jobb och tillväxt: På den svenska arbetsmarknaden finns både utanförskap och arbetskraftsbrist. Det är inte så enkelt som att de som nu står utan arbete kan fylla det kvalificerade behov som finns. Höga skatter och avgifter stänger samtidigt ingångar till arbetsmarknaden för främst invandrare.

Ska vi klara full sysselsättning och kunna konkurrera i den internationella forskartoppen behöver gränsen vara öppen för arbetskraft och skatterna lägre. Ska de människor som flytt hit kunna komma i jobb behövs omfattande förändringar i skatte- och välfärdstilldelningen. Fattar vi inte en rad kärva, men nödvändiga, beslut nu kommer ett tudelat samhälle att växa fram.

Framförallt behöver fler nyanlända snarast komma i jobb. Ansvaret att försörja sig i det nya landet ligger alltid hos individen och det är rimligt att verktygen att stötta och ställa krav flyttas från Arbetsförmedlingen till kommunerna. För att ytterligare motverka framväxten av ett delat samhälle så behövs omfattande förstärkningar av kunskapsuppdraget i skolan, särskilt i utanförskapsområden.

Stå fast vid sekulära och frihetliga värderingar i det offentliga: Människor tvivlar på om politiken kan stå emot trycket att anpassa samhället efter religioner eller röststarka minoriteters krav på privilegier. Detta är ett område fullt med goda intentioner men där politikens insatser många gånger motverkar dess syfte.

Det offentliga samhället ska verka på en icke-religiös grund. Det innebär att svenska myndigheter alltid bör ta ställning för individuella fri- och rättigheter och mot kulturella eller religiösa yttringar som kränker dessa. Det handlar till exempel om att ta tydlig ställning mot barnäktenskap och alla former av hedersförtryck.

Vi föreslår också att samhällsorienteringen för nyanlända vässas med fokus på kvinnors, barns och hbtq-personers rättigheter. För att stärka skyddet av samhället behöver fokus flyttas från att skydda personer från obekväma uppfattningar och åsikter, till att stärka förmågan till granskning och källkritik.

Vi efterlyser en politisk reformriktning som orkar vara obekväm och utmanande. Det är hög tid för en renässans för plikt och ansvar, som en motvikt mot populism och ständig popularitetstävlan. De reformer vi presenterar här och framöver är därför förankrade i erfarenhet och forskning samt syftar entydigt till att bygga ett stabilt samhälle där jobb, tillväxt, trygghet och välfärd säkras.

Niklas Wykman,
Ordförande reformgruppen samt riksdagsledamot för Moderaterna