Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Om du bryr dig om ditt barn, drick inte alkohol

Denna text är hämtad från bloggen Livet i Spanien.

1 av 3

Privat/TT

2 av 3

TT NYHETSBYRÅN

3 av 3

Privat

Debatt | 03/04/2017 00:55

Sandra Nordin: "Tänk på att du ska titta dem i ögonen om några år och berätta för dem varför du valde droger istället för dem".

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Det finns några ämnen jag vill skriva om och droger är ett av dem. Jag har, som redan nämnt, aldrig testat en drog i hela mitt liv så jag är inte rätt person att prata om hur det känns att vara beroende av en drog. Däremot har jag haft både pojkvänner, vänner och ovänner som har missbrukat. Jag vet hur det är att stå bredvid och vara maktlös.

Jag ska försöka förklara hur jag tänker utan att trampa någon på tårna. Och gör jag det ändå så blir jag nästan bara glad för då kanske jag har fått någon att tänka till.

Droger för mig är något extremt obehagligt. När jag skriver droger menar jag allt ifrån alkohol till heroin. Cannabis är inte inräknat i det jag skriver om nu för det har jag lite andra åsikter om. Även fast det är olagligt i Sverige just nu så tycker jag att det borde bli lagligt för medicinskt bruk. Jag förespråkar givetvis inte cannabis på något sätt men som sagt, den diskussionen tar vi sen.

I mina ögon är alkohol den värsta drogen och jag är övertygad om att det är alkoholen som är inkörsporten till de tyngre drogerna. Jag hatar alkohol. Visst kan jag dricka ett glas vin 1-2 gånger per år men sedan jag blev mamma för 5 år sedan kan jag räkna gångerna på en hand.

Dels tycker jag inte om känslan av att vara påverkad (eller bakis), jag tycker inte om fulla människor och sen blev det bara så när jag träffade min Johan. Han kan inte dricka alkohol utan att hamna i bråk så när vi fick Kelian slutade han dricka helt. Det är så jävla strongt. Att veta om sitt problem och ta tag i det.

Jag vill inte att mitt barn ska växa upp i en sån miljö. Han ska inte behöva se fulla människor. Tanken av att det finns så många barn som far illa för att föräldrarna dricker alkohol gör ont i hjärtat. Nu pratar jag inte om ett glas vin till maten utan jag tror ni fattar vad jag menar.

Och alla barn som far illa för att föräldrarna väljer droger istället för barnen. Det kan låta hårt men jag bryr mig inte alls om man vill ta droger och förstöra sitt liv. Alla har rätten att bestämma över sitt eget liv. Men när man blandar in oskyldiga barn i bilden, det är för mig obegripligt. Hur kan man välja bort sitt/sina barn för en drog? Det är själviskt, oförsvarbart och helt ofattbart.

"Men det är ju en sjukdom.."

Nej. Eller fine, kalla det vad ni vill, whatever floats your boat, men det finns ett botemedel. Cancer är en sjukdom och det finns inget botemedel. Att frivilligt stoppa i sig saker som förstör både en själv och ens omgivning är bara vidrigt.

Jag fattar att det kan vara sjukt svårt att ta sig ur ett missbruk. Men det är väldigt få som knarkar för att de blivit tvingade till att göra det. Nån gång har man gjort ett aktivt val att ta något man vet inte är bra.

Sen har väl säkert ingen missbrukare för avsikt att bli beroende första gången de tar några lugna sköna tabletter. Men andra, tredje och sjätte gången så bör det tändas nån varningslampa även hos en människa med lägre IQ än en sköldpadda.

Jag har varit med när folk tagit överdoser och jag har sett många människor gå från att vara helt opåverkade till totalt borta. Jag har sett det mesta eftersom jag rört mig i kretsar där det sker, men alltid helt nykter. Eller visst har jag varit mer eller mindre alkoholpåverkad ibland men oftast har jag varit spiknykter. Det är otroligt obehagligt, speciellt eftersom dessa personer blir totalt förändrade och därmed oberäkneliga.

Det som gör mig så otroligt arg och upprörd är att man väljer att fortsätta. Det finns hjälp att få, men sen handlar det så mycket om vad man själv vill. Ingen kan tvinga en att sluta med droger. Det är samma sak som med anorexi, folk hade kunnat mata mig varje dag och jag hade gått upp i vikt.

Men så länge jag inte vill bli frisk så går det ju inte. Så fort jag hade fått chansen så hade jag ju börjat om igen. Allt sitter i huvudet och ens egna tankar. Bara för att man går upp i vikt när man har anorexi betyder det inte att man är frisk, samma sak med ett drogmissbruk.

Bara för att du är clean några veckor betyder det inte att du är fri efter det. Det är likadant när man skjutsar iväg människor på behandling. Dyrt som fan för staten men sen så fort de kommer ut så går det åt helvete direkt. Man kan inte tvinga en drogmissbrukare att sluta med droger, det är omöjligt. Det måste finnas en vilja. Men viljan kan man däremot som utomstående hjälpa till att förstärka.

Jag har provat det mesta för att få mina vänner att sluta. Jag har varit arg, ledsen och skrikit. Jag har pratat och lyssnat, hämtat sent på natten, brytt mig, inte brytt mig, tittat bort och konfronterat. Inget har fungerat. Det slutar bara med att man känner sig sviken och maktlös.

Vad man än väljer så är det jobbigt. Men jag har kommit fram till att det bästa sättet är att bara klippa alla band. Att göra det klart och tydligt att man inte accepterar det och att personen är välkommen tillbaka när han eller hon vill bli fri. Då kan man hjälpa och stötta. Men att hjälpa en människa som inte vill bli hjälpt är som att skotta när det är snöstorm.

Sen till alla er som fortfarande är aktiva, snälla öppna ögonen och se er omkring. Se hur många som bryr sig och försöker. Har du barn? Tänk på dem. De behöver båda sina föräldrar. Tänk på att du ska titta dem i ögonen om några år och berätta för dem varför du valde droger istället för dem.

Du ska ha en förklaring när dina barn frågar om du inte älskar dem. Livet är så jäkla fint om man bara vill se det fina. Tänk hur många människor det finns som är sjuka i cancer, både barn och vuxna, medan du slösar bort ditt liv som om det var utbytbart. Tänk hur många som skulle vilja byta med dig.

Det är aldrig för sent att börja om på nytt. Det finns massor av människor som tagit sig ur drogmissbruk och kunde de så kan du också. Tiden går helt plötsligt sitter du där 80 år gammal och undrar varför i helvete du knarkade bort hela livet. Om du ens blir 80.

Till er som tagit er ur ett missbruk, grymt jobbat. Ni har min fulla respekt. Men viktigast av allt, ni visar att det är möjligt.

Sandra Nordin

Vill du också få ut din röst?
Håller du med?