Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
3587
reaktioner idag

Israels Ambassadör: Sverige har förlorat sin moraliska kompass

Isaac Bachman: "Det förefaller som att Israel utifrån svenskt perspektiv inte kan göra någonting rätt, medan palestinierna inte kan göra någonting fel."

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Den 2 maj 2017, på Israels 69:e självständighetsdag (enligt den hebreiska kalendern), antog UNESCO en resolution som fullständigt underkänner Israels suveränitet över den egna huvudstaden, Jerusalem.

Sverige var det enda EU-land som röstade för denna resolution. Länder Sverige anslöt sig till med sin ja-röst för denna anti-israeliska resolution var bland annat Iran, Qatar, Pakistan, Sudan, Libanon, Algeriet, Malaysia, Oman och Bangladesh, några av världens mest ökända stater i fråga om folkrättsbrott och statsfinansierad terrorism.

Till de länder som motsatte sig resolutionen hörde bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Italien, Nederländerna, Grekland och Litauen. Alla EU-länder utom Sverige röstade antingen nej eller lade ned sin röst.

Man kan fråga sig i vilken av dessa båda grupper den genomsnittlige svensken skulle känna sig mest hemma? I fråga om den svenska regeringen är detta uppenbarligen den första gruppen, full av diktaturstater som behandlar kvinnor som andra klassens medborgare och där HBTQ-personer avrättas.

I fråga om Mellanösterns enda demokrati, Israel, bildar allt detta ett omisskännligt mönster. Medan Sverige ofta framställer sig som en humanitär supermakt som värnar om jämställdhet, HBTQ-personers rätt, mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet är dessa värden ingenting man drar sig till minnes när det gäller Israel.

Ett annat nyligt exempel på Sveriges negativa särbehandling av Israel var förra månadens Mellanösterndebatt i FN:s Säkerhetsråd. USA, som innehade ordförandeposten i Säkerhetsrådet under en månad, hade inte inkluderat den israelisk-palestinska frågan på agendan.

Detta på grund av Säkerhetsrådets oproportionerliga fokus på Israel, vilket leder till att man ständigt försummar de verkligt allvarliga hoten mot Mellanöstern, inklusive det iranska stödet till terrorism, den syriska krisen och terroristgrupper som Hizbollah och Hamas.

I motsats till vad USA hade önskat och begärt, ägnade den svenske representanten mer än 80 procent av sitt anförande åt den palestinsk- israeliska konflikten. Iran, Hamas, Hizbollah och terrorismen nämndes inte en enda gång i det svenska uttalandet.

Medan den svenske FN-ambassadören räknade upp den ena påstådda israeliska överträdelsen efter den andra, kritiserades palestinierna inte en enda gång.

Det gjordes inget omnämnande av palestinsk terrorism, den antisemitiska propagandan under Palestinska myndigheten eller dennas ekonomiska understöd till palestinska terrorister, eller det grundläggande faktum att det palestinska ledarskapet åtminstone sex gånger har valt att tacka nej till fred.

Det förefaller som att Israel utifrån svenskt perspektiv inte kan göra någonting rätt, medan palestinierna inte kan göra någonting fel. Vidare framför Sverige ständigt öppen kritik mot Israel medan man ytterligt sällan kritiserar palestinierna offentligt.

Detsamma gäller till och med diktaturstater som Iran och Saudiarabien, inklusive när den svenske statsministern avlägger officiellt besök i dessa länder. På detta påpekande brukar svenska företrädare svara att man visst kritiserar palestinierna, Iran och Saudiarabien men bara bakom stängda dörrar då detta ger bättre resultat.

Medan vi får tro den svenska regeringen på dess ord att den verkligen kritiserar palestinierna och andra diktatur- regimer måste vi fråga oss: varför denna dubbla måttstock? Varför kritiserar man ständigt inför offentligheten världens enda judiska stat, demokratin Israel, för dess påtvingade självförsvarsåtgärder medan diktaturstater kommer undan?

Är detta verkligen en policy som är förenlig med Sveriges uttalade avsikt att värna universella mänskliga rättigheter? I stark kontrast till hur man behandlar Israel verkar Sverige inte ha några dubier när det gäller att stödja också uppenbart absurda kandidaturer till internationella organ, vilket nyligen exemplifierades av Saudiarabiens inval i FN-kommissionen för kvinnors rättigheter.

Allt Israel har gjort sedan den moderna staten utropades år 1948, är att försvara sig från ständiga anfallskrig, årtionden av terrorism och delegitimisering på den internationella arenan.

Om Sverige hade stått inför samma hot, skulle man verkligen ha agerat annorlunda? Till och med ’ockupationen’, som allt för många ser som konfliktens grundorsak, är allt annat än ett resultat av israelisk expansionism. Tvärtom är den resultatet av påtvingat självförsvar under de många anfallskrig som initierats av Israels grannar med målsättning att utplåna den judiska staten.

Det förefaller som att det enda som skulle kunna korrigera den svenska behandlingen av Israel vore att Sverige återfann den moraliska kompass som skulle säkerställa ett rimligt agerande i fråga om världens enda judiska stat och Mellanösterns enda demokrati.

Isaac Bachman
Israels ambassadör i Sverige

Håller du med?

Mer:

Israels ambassadör: Palestina har nu en terrorist i sin högsta ledning