Migrationsverket: HBTQ – så funkar en asylutredning
Fredrik Bengtsson, Migrationsverket: "Jag vill förklara varför en asylsökande kan få vissa frågor under en utredning."
Bloggaren Robin Larsson skriver den 2 juni att han blir otroligt upprörd över att asylsökande hbtq-personer ”måste blotta sig totalt om sin sexuella läggning”.
På Migrationsverket förstår vi att detta kan ge upphov till oro och upprördhet. Därför vill jag ta tillfället i akt och förklara hur en asylutredning går till och varför en asylsökande kan få vissa frågor under en utredning.
Till att börja med är varje asylutredning individuellt anpassad och den sökande får sådana frågor som handläggaren bedömer är relevanta för utredningen. Under asylutredningen är det den asylsökande som har bevisbördan, vilket innebär att han eller hon ska göra sin identitet och sina skyddsskäl sannolika.
I grund och botten är en asylutredning för en hbtq-person inte olik andra asylutredningar. Den asylsökande ska göra sin identitet och sina skyddsskäl sannolika. Den som uppger att de riskerar förföljelse av sexuella skäl förväntas ge tillförlitliga och trovärdiga uppgifter om just detta.
Det som i viss mån skiljer hbtq-ärenden från andra är att dessa handlar om den asylsökandes inre känsloliv. Asylskälen grundas inte i något man har gjort, såsom att bedriva politisk opposition i en sträng diktatur, utan grundar sig i en identitetsfråga. En hbtq-person har en viss sexuell identitet och dessa ärenden handlar i grund och botten om grupptillhörighet.
Det handlar om att göra sannolikt att man tillhör, eller uppfattas tillhöra, en viss grupp som kan utsättas för förföljelse, inte att den sökande har viss sexuell läggning eller erfarenhet.
Det finns inga frågeformulär, däremot finns riktlinjer från UNHCR. I hbtq-ärenden tillkommer, utöver handläggare, dessutom särskilda hbtq-specialister som kan bidra i ett ärende för att komma fram till vilka frågor som är relevanta att ställa i det individuella ärendet.
Av stor betydelse är naturligtvis också handläggarens erfarenhet och omdöme. Efter att Migrationsverket har fattat beslut har asylsökanden möjlighet att överklaga till domstol.
Det är en grundläggande del i den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. I slutändan handlar det om att ge asylsökanden den noggranna och rättvisa utredning och prövning av hans eller hennes asylskäl som alla har rätt till.
Fredrik Bengtsson,
kommunikationsdirektör på Migrationsverket
