Ni förstår inte vilken skit jag har fått stå ut med på McDonald's

"Ni kan ingenting". "Ni är helt inkompetenta". "Och det här ska kallas snabbmatskedja".

Jag jobbade på McDonald's i cirka ett och ett halvt år, och skulle ändå säga att jag gjorde mitt jobb ganska bra. 

Men tror ni att man någonsin fick höra ett tack för att man kom in tolv på natten och slutade klockan ett, bara för att det inte skulle vara underbemannat en timme? Eller för att man vaknade klockan sex på morgonen och kom in på sin lediga dag och jobbade i nio timmar? Nej. 

Där jag jobbade var hot från cheferna det enda man fick. Aldrig uppmuntran, eller tack för att man ställde upp, utan hot och skäll så fort du gjorde minsta fel. 

Just sayin', hade jag varit chef hade jag försökt vinna respekt genom uppmuntran, inte genom att få mina medarbetare att känna sig så underlägsna som möjligt.

Låt mig påminna er om att de som jobbar på McDonald's oftast är mellan 15 och 25 och att många utav dem är ungdomar utan utbildning, som klarar ett jobb med en skitlön som de flesta förmodligen inte hade klarat i ens tio minuter utan att kollapsa. 

Vi medarbetare hamnar i kläm ständigt, för är det inte kunden som klagar så är det cheferna. Cheferna strävar ständigt efter glada kunder, och kunder strävar alltid efter att klaga, och mitt i denna röra står vi.

Så låt oss en gång för alla diskutera er kunder. Öppet och ärligt. Många av er är jättesöta. Men många av er, inte så värst.

Vi står i värme hela tiden och får lyssna på pip från maskiner, ständigt drabbade av stress med ett mål att servera alla kunder på under 200 sekunder. 

Vi kan ha hur många specialbeställningar som helst, kö till dörren och kö runt hela restaurangen, och allt vi kan göra är att försöka göra allt så fort vi kan. 

Bröden tar en viss tid att rosta, köttet tar sin tid, och man kan bara steka X antal hamburgare åt gången. Ska du ha specialbeställt måste vi lägga allt på en separat bricka, vilket innebär att resten dröjer för alla andra. Vi kan inte göra något åt det. Ingenting.

Det är så synd, för när jag jobbade på världens bästa McDonald's i Skara, som blivande skiftledare, såg jag mina underbara medarbetare som med leenden kämpade för att ge så bra service som möjligt, jämt. 

Så fort de hann städade de lobbyn och fyllde upp, men de är ständigt drabbade av stress, av en anledning: för att allt måste hinnas med. Hur tråkigt det än är för er kunder så hinns inte alltid allt med, och vi var ofta underbemannade så det skrek om det. 

Jag tyckte mina medarbetare var hur duktiga och underbara som helst. Det tråkiga är att de alltid fick höra motsatsen. Jag med.  

Några exempel på vad bara jag fått utstå (1 av 50 medarbetare) är att få hamburgare kastade mot mig, arga skrikande kunder, människor som ständigt sa att jag var dålig på att göra mitt jobb, utan att veta varför maten var försenad eller hur det ligger till över huvud taget, och andra ganska elaka saker. Vardagsmat, inom Donken.

Men låt mig säga dig en sak. Om du har mage att stå och kalla mig dålig på mitt jobb, kom in och gör det bättre själv. Mitt jobb är antagligen mer jobb än vad ditt någonsin kommer vara. Fikaraster? Dröm och glöm.

Tyvärr kommer detta förmodligen aldrig bli bättre då många av er kunder tar första bästa chansen att ge oss skit, för att ni inte gillar matkedjan. 

Men innan ni kastar oss under bussen eller spottar på oss nästa gång, tänk på att det jobbar cirka 50 kämpande ungdomar där inne som antagligen kommer hem efter en lång dag och bara däckar, som kämpar, som springer runt och är överallt på restaurangen där det behövs, för att ni kunder ska få eran mat så fort vi kan få den färdig. I köket, i matsalen, i kassan, i driven, ja, överallt. Samtidigt.

Så ursäkta om ni tycker vi är dåliga. Men vi gör det bästa vi kan, och jag tycker att mina gamla arbetskamrater i Skara är de underbaraste, mest entusiastiska och glada kollegorna jag haft. 

Redan på dagis lärde vi oss att vi bara kan göra det bästa vi kan, och ingen på McDonald's, iallafall i Skara, är övermänsklig. Så behandla dem inte så. Bete er lite mänskligt, och visa förståelse. 

Ingen står och skriker på en läkare om operationen dröjde 10 minuter extra. Ingen kastar träbitar på en snickare för att han glömde ta med sig en måttstock. Så varför ska ni få bete er så mot oss? Vi är som vilka andra arbetare som helst. 

Linnéa Malmberg