Birro: Hur kan man älska olika och ändå hata någon så mycket?
Denna text är hämtad från bloggen Marcus Birro Blogg.
Marcus Birro: "Man kan tycka vad man vill om Ellinor Grimmarks kamp, men att blunda för de vidriga följderna som drabbar henne är skrämmande".
Den här svenska fegheten äcklar mig. Svensk offentlighet äcklar mig. Det tysta medlöperiet äcklar mig. Den fruktansvärda svenska ängsligheten äcklar mig. Sverige är ett land där alla stapplar fram i räta led.
Att en barnmorska som slåss för sin övertygelse blir så fruktansvärt hatad på sociala medier, av människor som säger sig ”älska olika” och som annars briljerar med sin förbannade godhet, som sopsorterar, handlar ekologiskt och skänker pengar till Rädda Barnen, är faktiskt en stor skam.
Att det sitter vuxna människor och önskar livet ur en kvinna som inte gjort annat än att försöka stå upp för sin sak, som aldrig försökt påtvinga någon någonting, som anser att samvetsfrihet (en rättighet som bland annat är fullständigt självklar bland journalister) är något som bör finnas också i vården.
Låt oss först se vad Ellinor Grimmark INTE slagits för. Hon har inte slagits för att kvinnor ska förvägras abort. Aborträtten i svensk sjukvård är inte ens i närheten av att vara hotad.
Hon har aldrig påstått att kvinnor inte ska få göra abort. Hon har bara krävt att Sverige, liksom stora delar av Europa, bör kunna åberopa samvetsfrihet i vissa specifika fall.
Sverige är på många sätt ett unikt och extremt land. Detta att hela aborträtten skulle vara hotad om samvetsfrihet infördes i vården är helt enkelt inte sant. Ingen kvinna skulle förvägras abort i Sverige.
Det hon HAR slagits för är alltså att som enskild barnmorska kunna säga nej till något som på djupet strider mot hennes övertygelse. Hennes övertygelse är att hennes arbete handlar om att förlösa kvinnor, inte abortera foster.
Om detta kan man, och bör man, ha åsikter. Men som vanligt spårar "den goda sidan" ut fullständigt. Grimmark bor sedan en tid i Norge eftersom hon och hennes familj inte stod ut med allt hat och alla dödshot som riktats emot henne.
Vad säger det om vårt härligt solidariska, toleranta land? När det nu står klart att Ellinor Grimmark med ombud tar den principiellt viktiga fråga till Europadomstolen flödar hatet på nytt, denna gång på Aftonbladets Facebook-grupp.
"Nackskott på båda två, sköt ert jävla jobb!". "Pinsam människa som aldrig borde ha funnits till! Så jävla dum i huvudet, kan inte någon tala henne tillrätta?". "Men för fan. Kan inte någon bara slänga in den där jävla människan i en grotta å trycka en bautasten framför ingången?".
Detta står alltså att läsa på Aftonbladets Facebook-sida. "Kom upp ur skyttegravarna", skrev Jonas Gardell för en tid sedan. Det är mer aktuellt än någonsin.
Man kan tycka vad man vill om hennes kamp, men att fullständigt blunda för de rent vidriga följderna som drabbar henne som människa är skrämmande. Detta handlar inte om vad man tycker i en särskild fråga. Detta handlar om vanlig, ren anständighet. Skärp er.
Som människa är det sorgligt och upprörande att se vad som drabbar henne. Men på något skrämmande sätt förefaller det som om det är okej att hata henne. Ingen i offentligheten vågar rycka ut till hennes försvar.
Den som ibland betraktas som "den andra sidan", den som säger sig älska olika och ständigt applåderar sin egen rättfärdighet, den sidan har en del att arbeta med. Den är en skam för Sverige.
