Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Svenskar – var är era principer när ni turistar i dessa länder?

Alexander Erwik​: "Ta ett ansvar och boka av resan, eller så fortsätter du att blunda."

Alexander Erwik​ skriver om hyckleriet med att lägga sina principer åt sidan när man väljer land att semestra i.

Alexander Erwik​

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Fåsvenskar skulle köpa en tröja som sytts av ett barn i Indien, ellersmink som testats på djur, ändå väljer tusentals svenskar varjeår att semestra i länder där det är olagligt att varahomosexuell.  

Konsumentmaktsom utövas av några få gör möjligtvis att det känns bättre isjälen för den som bojkottar, men gör egentligen ingen störreskillnad. Konsumentmakt ger först effekt när vi går ihop. 

Ni vetdet där med att; "Om alla med inkomst skänkte en krona omdagen...". Om nu alla bara hade gjort det. Det är det som ärproblemet. Att vi har svårt att gå ihop.  

Omdu gav dig ut i Stockholm en solig sommardag och frågadefolk på stan hur de ser på HBTQ-personer och våra rättigheter, ärjag tämligen säker på att en klar majoritet anser att vi ska hasamma rättigheter som alla andra. 

Uteslutande alla skulleförmodligen instämma i att det är barockt att vi ska straffasjuridiskt för vilka vi är. Att vi ska straffas med döden skullesamtliga tillfrågade vända sig emot. 

Svenskartittar däremot gärna mellan fingrarna för vad grannen gör. Vihåller rent i eget kök, och vad grannen gör det lägger vi ossinte i. Det tror jag är en del av bakgrunden av att så mångasvenskar fortsätter att turista i länder där det är olagligt attvara homosexuell. 

Det egna egot och självförverkligandet har enprioriterad plats. Visvenskar ser det nog inte som att vi applåderar de nyinstiftadesharialagar i Aceh-provinsen när vi beställer en semesterresa tillIndonesien. Vi vill ju bara se lummiga öar och puttrande vulkaner. 

Men i och med att vi väljer att semestra i Indonesien, så tittar vimellan fingrarna på att homosexuella behandlas sämre än djur iIndonesien, och 78 andra länder i världen.  

Turkietär ett lysande exempel på ett land dit svenskar gärna reser ochspenderar privata pengar. Där en fredlig prideparad stoppades medvattenkanoner och gummikulor för bara några dagar sedan. Det lärinte stoppa svenskar från att fortsätta lapa sol i Bodrum. 

Förvissoså verkar inte ens ett spänt säkerhetsläge stoppa föräldrarfrån att åka hit med sina barn. Att en prideparad störs lärdärför knappast förändra semesterplanerna. Frågan är vad somkan?  

Principeroch övertygelser har man med sig hela tiden. Inte bara när detpassar. Om man blundar för att homosexuella kränks i samma stad somman själv turistar, så är man inte en supporter av HBTQ-personersrättigheter. Man är en egoist.  

Jagär homosexuell, och stolt. Jag har dock aldrig behövt stå påbarrikaderna i kampen för rätten att få vara den jag är utan riskför att klassas av myndigheter som pervers och straffas juridiskt. 

Jag går i någon annans fotspår. I fotspåren från de som gjordedet åt mig. Som gick före mig. Trotsdetta priviligerade liv så känner jag gemenskap med de systrar ochbröder världen över som tvingas kämpa för det jag tar somsjälvklart. 

Det är därför min princip att inte spendera en privatkrona i länder där homosexualitet är olagligt. Där såna som jagstraffas med döden. 

Jagkan tänka mig att resa till länder där det går åt rätt håll.Jag vet att den här kampen har många kliv kvar, och att målet förglobal acceptans och frigörelse inte på långa vägar är uppnått. 

Att man får ha tålamod, och inte tappa hoppet. Att ett kliv i rättriktning är en bättre framtid närmare. Men att resa till länderdär man faktiskt går bakåt i tiden, är för mig helt otänkbart.För mig moraliskt fel. 

Det finns undantag. Svenske artisten PetterWallenberg reste till Uganda för att delta i världens farligasteprideparad. Det är något annat. Det är en uppvisning i stort mod. 

Men jag tvivlar på att Petter skulle betrakta det som en nöjesresa.Eller att det blev särskilt många drinkar på stranden.  

Omalla svenskar som tror på lika rättigheter för alla oavsettsexualitet tog ett konsumentansvar och vägrade turista i länder därHBTQ-personers rättigheter kränks, skulle vi göra stor ekonomiskskada. 

Det är bara att räkna. Om alla personer i alla europeiskaländer som tycker att det är dags att globalt frigöraHBTQ-personer från bojorna skickade ett mail till Indonesien ochdeklarerade att de inte tänker turista där förrän sharialagarna iAceh är upphävda, kanske vi skulle kunna göra skillnad. 

Och senland för land. Då har vi iallafall försökt göra nånting. Dustår inför två val. Ta ett ansvar och boka av resan till Turkieteller Indonesien, och samtidigt skicka ett mail till landets ambassadi Sverige och deklarera varför du gör det, eller så fortsätter duatt blunda. 

Alexander Erwik

Håller du med?

Mer:

Här är världens vidrigaste hbtq-diskriminerande lagar