Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Varför hatar du min son, Zara Larsson?

Katarina Folmer: "Jag kommer inte att acceptera en slentrianmässig kritik gentemot min tonårsson, på basis av hans manlighet."

Katarina Folmer tycker att Zara Larsson drar alla män över en kam.

Katarina Folmer

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Detär svårt att älska, och det är ofta ännu svårare att göra detsom en fri, ogift individ. Därför blir jag så oerhört beklämd avatt självaste finansministern utbrister att Zara Larsson, som "hatar, hatar män", är så cool och borde bli politiker. 

I en förlängningtill detta uttryck undrar jag om finansministern och Zara Larssonhatar min 15-årige grabb? Jag lär honom dagligen viktenav att ta hand om sina tjejkompisar, att värna deras rätt och attvara en god kamrat. 

Han bjuder in både pojkar och flickor till ossför att ta del av hans intressen och hänga en stund. Det låtermåhända banalt, men handen på hjärtat; hur många av er somtillskriver er epiteten moderna feminister bjuder in pojkarna samtidigtsom ni lägger ert engagemang på att "hata, hata, hata män"?

Jagkan förstå att vissa kvinnor och flickor hatar vissa män. Detfinns sår i många som förtjänar respekt. Det kan handla omfrånvarande fäder, misshandlande styvfäder eller uslingar tillpojkvänner. Sår dessa kvinnor och flickor söker laga genom attliera sig med likasinnade med samma erfarenheter.

Påliknande sätt finns det pojkar och män som inte accepterar kvinnansinnersta väsen. Många män vill göra kvinnan till en feminin drömdär hennes uppgift är att sammanhålla kärnfamiljen. 

Där vissamän, kanske som en följd av ensamhet eller tidigare oförrätter, lägger sina egna tillkortakommanden på alla kvinnliga homo sapiens. 

Gemensamt för båda könens ilska är att pakter med likasinnadeinte leder till annat än att gå ner sig i sina plågsamma minnenoch att hata ännu mer. En del av mångas ilska är säkerligendubbelkänslan inför parningsritualen. Många vill helt enkelt hadet som de samtidigt föraktar.

Ochhär står vi som söker könsfred. Några av oss är ensamståendekvinnor som faktiskt älskar män, trots enstaka mäns brister ochbrott. Jag älskar de goda männens förmåga, ögon, hjärnor. Ochhänder och armar.

Jag älskar män för att de förgyller minvardag med nya tankebanor, logik och den handlingskraft jag iblandsaknar hos mina kära systrar med sina omhuldande egenskaper. Jag vetatt mina manliga kamrater gillar mig också, och med ett par enstakaundantag har de alla accepterat mig.

Viobundna kvinnor som betraktar män som vänner, bröder och kanske,ojoj, älskande ibland, vi får antingen föra ett tvåfrontskrig motde moderna feministkvinnorna som vill lära oss att hata män, ellermot grottmän som inte har begripit att vi har lika mycket rätt sommännen att leva våra liv. 

Ibland mot husfruar som har betraktat ossogifta som rivaler, i enlighet med biologins medfödda reflexer,eller för att vissa helt enkelt älskar skvaller.

Tydligtför en icke könskrigande individ är att medan vi skapar öppenhetoch river barriärer, skapar hatande människor världskrig. Medan dekonfrontationsbenägna inte tycks reflektera över risken att denfiende de ser är ett hjärnspöke, ser vi fredsvilliga attkönskriget skapar enorma splittringar och väcker verkliga spökentill liv.

Vivet inte var vi står om 50 år när min son är pensionär, men denuppmärksamme noterar att patriarkala och medeltida strukturer redanär här och är betydligt värre än Zara Larsson och MagdalenaAndersson ens vill reflektera kring. 

Den icke uppmärksammefortsätter finna livskraft i hat och misstro mot manligt respektivekvinnligt i västvärlden, trots att vår lagstiftning och vårtvärdesystem bygger på mänskliga rättigheter.

Det är hög tid att slutasila mygg och svälja kameler. Det är inte i misstron mot det andrakönet som sanna feminister, eller smarta män för den delen, bordelägga sitt krut i Sverige år 2017. 

Jag kommer inte att acceptera en slentrianmässig kritik gentemot min tonårsson, ellergentemot hans kamrater, på basis av deras manlighet.

Katarina Folmer

Mer:

Zara Larsson: "Jag får väl hata män om jag vill"