Därför ska vi aldrig ta bort sånt som kan uppfattas som rasistiskt
Ben Solimanaznavi: "Därför behöver de stötande statyerna i USA och karikatyrerna och glåporden av svarta i Tintin och Pippi lämnas orörda".
Ben Solimanaznavi är 17 år och studerar samhällsvetenskapliga programmet på Kungsholmens Gymnasium.
Han är intresserad av filosofi, juridik och samhällsfrågor.
På fritiden driver han föreningen Ungdomsperspektivet och extraknäcker som Studybuddy.
De rasistiska demonstrationerna i Charlottesville i USA under förra veckan påbörjades efter staten Virginias statsråds beslut att flytta sydstatsgeneralen Robert E Lees staty.
Argumentet var att den romantiserade sydstaternas kamp i inbördeskriget, den sida som försvarade slaveriet, och därför kunde anses som stötande.
Frågan huruvida anstötliga historiska kvarlämningar ska tas bort för att förhindra att människor känner sig kränkta har även lyfts i Sverige. 2012 var en het potatis om delar i Kalle Ankas Jul skulle redigeras för att undvika kränkning mot vissa folkgrupper.
Pippi Långstrump redigerades 2015 för att byta ut ordet "n*gerkung" mot "söderhavskung" och Tintin-böckerna riskerade fyra år innan att förbjudas helt och hållet.
Men sydstatsstatyerna bör stå kvar lika mycket som de stötande formuleringarna i Tintin, Pippi och Kalle Anka. För att undvika att historien upprepar sig måste människor exponeras för dess avigsidor.
Ty historia som glöms bort löper större risk att bli verklighet. Donald Trumps knapphändiga avståndstagande från alt-rightrörelsen i allmänhet och nazisterna i Charlottesville i synnerhet väcker befogad oro kring vart Trumps ideologiska rötter egentligen sträcker sig.
Detta i takt med att polariseringen i USA växer sig starkare, mellan vita och svarta, rika och fattiga. Så bedömer experter risken för inbördeskrig i USA vara cirka 35 procent.
Det är i detta läge som amerikaner behöver påminnas om att slaveri och Jim Crow-lagar som systematiskt diskriminerade svarta inte är en särskilt avlägsen dåtid.
Att ta bort statyer på sydstatsgeneralen Robert E Lee och andra generaler som ledde kampen mot nordstaterna försvagar det ideologiska motståndet mot hatideologier, eftersom de historiska exemplen blir mer och mer avlägsna.
Ett lysande exempel på hur historiens misstag kan bli värdefulla lärdomar är koncentrationslägret Auschwitz i Polen. Dit åker varje år hundratusentals skolelever för att gå i de mörka korridorerna där närmare en miljon judar gasats, skjutits och arbetats ihjäl under andra världskriget.
Att gå på fält där människor tvingats marschera ihjäl sig, inandas den unkna luften av gaskammare och se tortyrkammare med sina egna ögon övertygar vem som helst om faran som hatideologier som nazism utgör.
Av precis samma skäl behöver de stötande statyerna i USA och karikatyrerna och glåporden av svarta i Tintin och Pippi lämnas orörda.
Nämligen för att göra människor medvetna om de snedsteg som gjorts, både i USA och här i Sverige. På så vis kan vi öka chanserna att gå i rätt riktning nu, och i framtiden. Och det är väl viktigast?
Ben Solimanaznavi
