Lady Dahmer: Kära antifeminister – sluta kontrollera kvinnors kroppar

Emelie Bergqvist skrev en lång och osammanhängande "debattartikel" om Fi:s politik, om feminism som är avskräckande samt om feminister som inte rakar sig under armarna och hur mycket detta provocerar henne.

Hon menar att kvinnor som inte rakar sig gör detta för att jävlas med sin omgivning. Jag kan försäkra Bergqvist om att jag inte gör nånting med min kropp för andra människor, tvärtom, jag har slutat tro på att det är fel på mig och känner således inget behov av att förändra eller forma om min kropp för att den ska accepteras av människor jag dessutom har noll relation till. 

Jag bestämmer över min kropp. Men detta provocerar Bergqvist till den grad att hon måste skriva en lång och arg artikel om det.

Jag tänker väldigt mycket på min nioåriga dotter när jag läser sådana artiklar, skrivna av människor som äcklas av kroppshår och inte kan behålla den åsikten för sig själva, eller när jag tar del av annat löst tyckande och granskande av kvinnokroppen. 

Jag undrar hur hennes självbild kommer att formas och påverkas av det. Visst man får ju tycka precis vad man vill men sekunden man uttalar den åsikten högt, inför en publik, så har det konsekvenser. 

I detta fall bidrar artikelförfattaren dels till att fler unga flickor växer upp med självhat och kroppsångest, men framförallt så bidrar hon till en negativ syn på kvinnans naturliga kropp och i förlängningen till kontrollen av kvinnans kropp.

Och det är något vi har haft problem med i tusentals år: Människor som vill kontrollera hur kvinnor klär sig och vad de gör med sina egna kroppar. Borta i Afghanistan och så här i Sverige.

Alla får välja själv, påstås det. Men hur enkelt är det att låta bli rakhyveln när resten av samhället säger att du är äcklig och ful och ofräsch när du har hår på kroppen. Om valet är att raka och accepteras eller inte raka och bli avskydd, då är valet inte så jävla fritt längre. 

Som Bergqvist själv skriver: "vill ni inte raka er, skit i det! Men ni behöver för fan inte flasha med det". Flasha? Vad betyder ens det? Synas? Inte gömma sig? 

Jag tar en titt på artikelförfattarens Instagram och ser både bröst som trycks upp i kameran och massa andra bilder med fokus på kropp. Varför får Bergqvist flasha sin kropp men inte jag? Varför får vissa kvinnor finnas och synas men inte andra?

Bergqvist ondgör sig över Fi:s namn och menar att det är avskräckande att prata om feminism och att allt vi egentligen gör är att sprida hat. Men feminismen är inte en populäritetstävling med pr-problem. 

Givetvis vore det bättre om fler var feminister, men feminist är man för att man tror på att vi lever i ett könsmaktssamhälle där kvinnor är underordnade, inte för att man tilltalas av namnet eller vad det nu må vara. Och de som avskräcks från feminism på grund av ordets utformning är ju inte intresserade av kvinnokamp alls och dessa klarar vi oss gott utan.

Det är avskräckande att vi vill krossa patriarkatet. Och feminister skapar inte hat, vi SYNLIGGÖR däremot det rådande kvinnohat som samhället bygger på och som upprätthålls som kultur, humor, vardag. 

Det som gör att kvinnor får sämre sjukvård och lägre löner. Det som gör att män våldtar, misshandlar, tafsar på, hotar, skrämmer och mördar kvinnor. 

Det som gör att Emelie kan sitta och håna kvinnor vars kroppar inte faller henne i smaken. Kvinnohat. Det är inte hat att ifrågasätta eller synliggöra det även om många känner sig hotade av att inte få hata kvinnor fritt. 

Berqqvist frågar sig slutligen hur vi skulle tänka om männen startade "maskulint initiativ" och det roliga är ju att detta hände för ett par år sedan. 

Det visade sig att en av initiativtagarna misshandlade sin flickvän medan två andra var dömda för våldtäkt på små barn, varav en under en längre tid hade förgripit sig på sin fyraåriga lillasyster. Och nej, jag gillade det inte. 

Däremot gillar jag "Feministiskt forum för män", "Machofabriken" och "killmiddag". Tre initiativ för män som vill verka för jämställdhet på riktigt.

Lady Dahmer