Kristina Winberg (SD): Myglet kring asylprocesser måste ta slut

Statens första och viktigaste skyldighet är att skydda sina medborgare. Efter många år av massinvandring har vi nu tusentals migranter som fått ett nej i asylprocessen men ändå är kvar i landet. Ibland radikaliseras de och ofta bor de i skuggsamhällen ute i förorterna och drar sig fram på svartjobb som gällde bland annat terroristen och mördaren Rakhmat Akilov. 

För att få ordning och reda i asylprocessen krävs det att lagar och regler följs hela kedjan. Till en början måste allt mygel kring asylprocessen och uppehållstillstånd upphöra. 

Till detta hör exempelvis de smygamnestier som ständigt återkommer. Tidigare användes verkställighetshinder som ett sätt att få permanenta uppehållstillstånd som senare ändrades, men som kan återaktualiseras i och med en utredning från regeringen i höstas där hela systemet ska baseras helt på verkställighetshinder. 

Gymnasielagen från förra året och den nya föreslagna gör att ensamkommande bara behöver ha intentionen att studera någonting överhuvudtaget för att få stanna. Denna och andra smygamnestier måste upphävas omedelbart.

Preskriptionstiden för att söka asyl på nytt igen borde höjas kraftigt eller till och med tas bort helt. Många migranter väntar de fyra åren och söker på nytt igen med större chans den gången eftersom de naturligtvis har mer anknytning till Sverige. 

I vissa gränsfall bör även frågan om morötter i form av återvandringsbidrag och liknande utredas. Om någon vill lämna landet på reguljärt sätt kan det allmänna betala flygbiljetten utan problem om det kortar ner tiden för den illegala migranten att lämna landet. 

Tidigare inrikesminister Anders Ygeman pratade om att uppemot 80.000 asylsökande skulle utvisas. Med facit i hand vet vi att detta kan läggas i högen bland regeringens många andra misslyckanden.
Om den asylsökande får ett utvisningsbeslut ska personen lämna Sverige och det finns enkla lösningar på svåra problem. Att ta bort alla kryphål i utlänningslagen är ett av de snabbaste sätten att få ett slut på verkningslösa asylprocesser. De som sedan får - med vår politik – definitiva nej måste få starka incitament att lämna Sverige. 

Ett av de enklaste sätten är att tydligt ge den migrant utan skäl att stanna ett tydligt val; stanna i ett förvar eller samarbeta i ditt tillbakaförande till hemlandet. 

De som vistas i Sverige illegalt måste omhändertas. Nya insatser liknande REVA under 2013 måste främjas och uppmuntras. Det var rent ut sagt pinsamt att se hur lite stöd den svenska poliskåren fick under den perioden. 

Trots kritik hittades illegala och om detta hade blivit permanenta insatser hade mycket lidande kunnat undvikas. Vi ser det som en självklarhet att utföra regelbundna utlänningskontroller på platser där det rör sig mycket folk. En ökad polisnärvaro hade även gett effekten av en ökad trygghet för medborgarna. 

Flera samhällsfunktioner tampas idag med stora problem; vården, kriminaliteten och skolan för att nämna några. Men när staten och regeringen inte lyckas uppfylla sin främsta uppgift, utan tvärtom förvärrar den med sin egen politik, är det ett bevis på misslyckande och grova felprioriteringar, som kan och har resulterat i människolidanden. 

Utvisningens betydelse är därför mer än bara följa ett beslut, det handlar om att trygga medborgare i Sverige. 

För att återupprätta medborgarnas förtroende för staten och återskapa den trygghet som medborgare förväntar sig krävs det rätt politik och en politisk vilja och ambition som gör detta möjligt. Här har Sverigedemokraterna visat vägen och lösningarna under lång tid, för oss råder det ingen tvekan vad som behöver göras. Sverige kan bli tryggt igen.

Kristina Winberg (SD)
Europaparlamentariker