Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

" Ingen kan förneka att ett foster är en liten människa i utveckling"

Den 25:e maj röstade det irländska folket om landets abortlagstiftning.

Per Ewert, Stefan Swärd, Monika Severin, Tomas Seidal och Cecilia Björfäll skriver om folkomröstningen om abortlagstifningen på Irland.

Privat

Debatt | 07/06/2018 14:44

"Ett foster är en människa i utveckling och en människas värde får inte förväxlas med hennes egenskaper. Får en människa ett högre värde ju mer hon utvecklas och ju fler förmågor hon besitter?"

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Den 25 maj röstade det irländska folket om landets abortlagstiftning. Ja-sidan vann med 66 procent. Den tidigare lagstiftningen innebar att abortingrepp enbart var tillåtet vid fara för kvinnans liv.

Bakgrunden till den tidigare lagstiftningens skydd för fostret från befruktningsögonblicket, är människovärdesprincipen, som innebär att varje människa har ett inneboende värde enbart på grund av att hon är människa, och fostret anses vara ett barn, tillhörande människosläktet, under utveckling.

I Sverige, med en av de mest liberala abortlagstiftningarna i världen, anses Irlands tidigare lagstiftning vara ”omodern” och ”kvinnofientlig” men argumenten blir ofta ologiska och osakliga.

Ett av argumenten för att upphäva Irlands nuvarande lagstiftning, och som framhölls i en ledartext i DN, är att ett outvecklat foster inte kan jämställas med en redan existerande, tänkande och kännande människa. Här behöver vi stanna upp och reda upp i resonemanget.

Givetvis är ett foster och en vuxen människa inte jämställda avseende utvecklingsgrad eller förmåga till att tänka och känna, på samma sätt som ett spädbarn och en vuxen människa inte heller är det. Men ingen kan förneka att ett foster är en liten människa, i utveckling.

Motståndare till fostrets rätt till liv hävdar att foster bara är en ”potentiell människa” eller ett ”potentiellt liv” eftersom fostret inte utvecklats fullt ut. Foster är en människa i utveckling och en människas värde får inte förväxlas med hennes egenskaper. Får en människa ett högre värde ju mer hon utvecklas och ju fler förmågor hon besitter?

Detta är en obehaglig tankegång som fler än en gång i historien har omsatts i en lika elitistisk som blodig praktik. Att uppfatta det ofödda barnet som en människa i tidig utveckling blir än mer rimligt, ja nödvändigt, om man betänker att den för arten (H sapiens) och individen helt unika genetiken är etablerad omedelbart efter befruktningen.

Den uppsättning av DNA som den första cellen har, kvarstår sedan genom hela livet och finns i alla de tusentals miljarder celler som en människa uppbygges av.

Ett annat argument som ofta lyfts fram, av motståndare till fostrets rätt till liv, är att fostrets mänsklighet skulle vara en religiös föreställning. Det är det inte. Det handlar om grundläggande biologivetenskap, som bland annat visar att fostrets hjärta börjar slå runt 21 dagar efter befruktningen.  

En bit längre in i ledartexten kommer ett mycket märkligt påstående. Man hävdar här att abortmotstånd inte alls handlar om att värna om livet: ”I så fall skulle de ju inte bara värna zygoten, den encelliga organism som är ett befruktat ägg. De skulle även försöka hjälpa befintliga bebisar, ja alla människor, och djur också, allt liv. Men så sker inte. Överlappningen mellan abortmotstånd och människorättsaktivsim är inte noll - den är negativ”. 

Här görs ett försök till att framställa människor som är emot abortingrepp i dålig dager genom att presentera en falsk förpliktelse. Det är lika felaktigt som att hävda att ett ställningstagande mot barnmisshandel blir legitimt endast om man hjälper alla misshandlade barn, ja inte bara alla misshandlade barn utan alla misshandlade människor, och djur, annars är övertygelsen varken trovärdig eller något värd.

Dessutom redovisar man inte vad man har för grund för detta påstående, att personer som tar ställning mot abort inte skulle engagera sig i andra frågor som rör människovärde och mänskliga rättigheter. Är det månne ett symtom på en illa dold fördom?

Slutligen ges en rejäl känga till begreppet samvetsfrihet, som man väljer skriva inom citationstecken. Man skriver:  ”Irland tillämpar nämligen ”samvetsfrihet”, det vill säga: folks privata moral och den inbillade rätten till ett jobb de inte vill utföra sätts över kvinnors rätt till sina kroppar”.

Man har all rätt att kritisera begrepp och företeelser man inte håller med om. Men att beskriva något på ovanstående sätt är att göra en halmgubbe, en nidbild av företeelsen man ogillar, och sedan kritisera den.

Om DN hade gjort lite mer efterforskningar hade man med all säkerhet funnit att samvetsfrihet är ett reellt begrepp och dessutom en mänsklig rättighet, inte en inbillad rätt.

Samvetsfrihet är inte heller något som tar ifrån kvinnor möjligheten till att göra abort eftersom samvetsfrihet förutsätter en lagstiftning som möjliggör abort.

Tomas Seidal, 
Läkare och debattör i medicinsk-etiska frågor

Monika Severin,
Ordförande för föreningen Människovärde

Cecilia K. Björfjell,
Ansvarig utgivare/chefredaktör Liv&Rätt

Per Ewert,
Direktor vid tankesmedjan Claphaminstitutet

Stefan Swärd,
Fil dr i statskunskap

Håller du med?