Rondelletikett: vem är du i cirkulationsplatsen?

Cirkulationsplatser blir en allt vanligare syn i Sverige. De är smarta verktyg för att öka trafikflödet i måttligt trafikerade korsningar, som utanför stadskärnorna. Det vill säga, såvida trafikanterna ids vara tydliga mot varandra – och det är allt annat än givet.

Rondellen: en ringformad, enkelriktad väg

Cirkulationsplatser, eller rondeller som de kallas i folkmun, utgör formellt sett enkelriktade vägar som går i en cirkel. Idén bygger på att man på så sätt kan minska antalet variabler som trafikanterna måste ta hänsyn till. Man tittar till vänster och kör in om det är fritt. 

Detta leder till färre stopp än i en traditionell korsning, vilket är bra ut utsläppssynvinkel. Kollisionerna blir också mindre frekventa, och i den mån de ändå inträffar lindrigare eftersom alla åker åt samma håll.

Något som skulle hjälpa rondellen att uppnå sin fulla potential sett till ovan nämnda fördelar, vore om vi alla kunde enas om hur vi ska använda våra blinkers i anslutning till den.

Det finns förstås regler som styr detta, men det kan man knappast tro när man rör sig i trafiken. Baserat på egna observationer har undertecknad identifierat fyra filosofier för rondellblinkande ute i det vilda.

En förklaring av dessa ärketyper följer nedan.

Tonåring krockade – åtalas för 48 trafikbrott

Utåtblinkaren

Utåtblinkaren gör som lagen föreskriver – varken mer eller mindre. Infarten i rondellen ackompanjeras inte av något blink; det finns ju bara ett sätt att köra in på.

Utfarten, däremot, markeras av blink med höger blinkers. Detta underlättar för trafikanter som vill in i rondellen, eftersom de enklare kan avgöra om kusten är klar.

Då lanserar Red Bull sin hyperbil – prislapp på 61 miljoner

Inåtblinkaren

Den här trafikanten lyckas göra rätt i en tredjedel av fallen – vid en högersväng. Inåtblinkaren betraktar nämligen rondellen som en helt vanlig korsning. 

Om den ska av på första avfarten blinkar den åt höger, om den ska av på andra inte alls, och om den ska av på tredje avfarten blinkar den åt vänster. När den är på väg mot rondellen, alltså.

Den enda som har en chans att veta vart inåtblinkaren är på väg är trafikanter som följer efter den in i rondellen. För den som väntar på att få komma in i rondellen är inåtblinkarens agerande ungefär lika tydligt som antiblinkaren, som följer härnäst.

Antiblinkaren

Som namnet antyder är antiblinkaren en sån där typ som inte använder blinkers alls. Det är antingen för att vederbörande är helt ointresserad av tydlighet gentemot sina medtrafikanter, eller för att den inte har lyckats hitta spaken bakom rattens vänstra sida.

Den som väntar på att få komma in i rondellen får vänta tills antiblinkaren helt och hållet har lämnat cirkulationsplatsen, innan kusten med säkerhet kan anses vara klar.

Så försökte Bill Gates smuggla in dröm-Porschen i USA

Allblinkaren

Annat är det med allblinkaren, som kombinerar utåtblinkaren med inåtblinkaren för maximal tydlighet med sina intentioner. 

Bakomvarande på väg in i rondellen vet precis vart allblinkaren tänker ta vägen, och kan positionera sig med det i åtanke. Väntande på att få komma in där allblinkaren kör ut, kan också se när läget uppenbarar sig – långt innan allblinkaren faktiskt har lämnat cirkulationsplatsen.

Att tanka diesel i bensinbilen – ett dyrbart misstag?

Vilken slags blinkare är du?

Allblinkarens är den optimala filosofin att anamma om man vill bidra till att rondellen som idé ska uppnå sin fulla potential. Tydligheten gör att inbromsningar kan planeras för att minimera stillestånd, hårda inbromsningar och accelerationer, samt tomgångskörning.

Utåtblinkaren uppfyller det som formellt krävs, men skulle kunna höja sig ett snäpp genom att blinka både in och ut ur cirkulationsplatsen.

Inåtblinkaren och antiblinkaren, däremot, bör fundera på att blinka sig iväg till närmaste trafikskola, eller att åtminstone börja använda lite sunt förnuft. Annars är skattepengarna som läggs på att bygga cirkulationsplatser i någon mån att betrakta som bortkastade.