Så jagar polisen knarklangarna på darknet

På darknet säljs allt från droger och vapen till falska pass och körkort. Surfar du på darknet med programvaran Tor är det dessutom i princip omöjligt för någon att spåra vem du är. Därför tvingas polisen använda andra metoder för att komma åt brottsligheten på darknet.

– Misstaget många gör är att de tror att det bara finns ett sätt att spåra folk, nämligen det tekniska. Men traditionellt polisarbete handlar inte bara om teknik, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist på polisen, till Nyheter24.

Anders Ahlqvist jämför med ett inbrott. Bara för att det till exempel inte finns några fingeravtryck vid brottsplatsen betyder inte det att brottet inte går att utreda.

– Så har aldrig polisen resonerat, och så är det när det gäller det här också. Man lämnar alltid spår efter sig på ett eller annat sätt, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist på polisen.

Vad är den största utmaningen?

– Det är uthållighet skulle jag säga. De här utredningarna är omfattande och långvariga. Det tar lång tid att komma fram.

Trots att det är svårt för polisen att rent tekniskt spåra människor som begår brott på darknet har ändå personer i Sverige gripits. På Silk Road, en av världens största internationella drogförsälningssajter som stängdes ner av polis 2013 och igen 2014, fanns flera svenskar som sålde narkotika.

– Av de 20 största svenska säljarna på Silk Road, baserat på total omsättning, har fram till i dag tolv stycken identifierats. Åtta har dömts till mycket långa straff på mellan tre och åtta års fängelse, säger Emil Eisersjö, chef underättelsesektionen på polisens nationella operativa avdelning, NOA.

I april 2014 väcktes till exempel åtal mot två män i Falkenberg för en omfattande narkotikaförsäljning via just darknet.

Männen misstänktes ha gjort över 1800 knarkaffärer till ett värde av 1,9 miljoner kronor. De ska bland annat ha sålt hasch, marijuana, amfetamin, kokain och ecstacy till hundratals köpare. Många av köparen var okända av polisen sedan tidigare, rapporterade Aftonbladet då.

– Det är ett typexempel på hur man måste jobba med det här. Det är en kombination av tekniska åtgärder som internetinhämtning och de traditionella fysiska åtgärderna som polisen ägnar sig åt, säger Anders Ahlqvist.

Polisens beslag av narkotika som beställts via darknet. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån

De fysiska åtgärderna som Anders Ahlqvist pratar om var i fallet med de två männen från Falkenberg bland annat en husrannsakan – och en väldigt stor portion tur.

– Vi hade turen att en av falkenbergarnas dator var i upplåst läge när vi gjorde husrannsakan. Annars hade vi antagligen aldrig kommit åt dem, sa Charlotte Österlund, vice chefsåklagare och ansvarig för åtalet, till Hallands nyheter.

De två männen från Falkenberg dömdes för bland annat grovt narkotikabrott i tingsrätten till fängelse i åtta år respektive åtta år och fyra månader, men hovrätten sänkte sedan straffet för båda männen till fängelse i fem år och sex månader vardera.