Förintelsemuseum på Sverigeturné
Hur tog Sverige emot Förintelsens överlevande? Sveriges museum om Förintelsen genomför en riksturné för att samla in material både från överlevandes familjer och andra.Inför premiären i Malmö väntade människor utanför dörren för att få berätta.
Statens historiska museer fick hösten 2021 i uppdrag av regeringen att öppna nya Sveriges museum om Förintelsen. Museet ska bevara minnet och fördjupa kunskaperna om Förintelsen. I juni i år öppnar museet i lokaler över Bonniers konsthall i Stockholm i väntan på besked om ny museibyggnad.
En viktig utgångspunkt är de överlevande från Förintelsen som har anknytning till Sverige. Två av dem, Tobias Rawet och Elisabeth Citrom, har fått sina vittnesmål förevigade via avancerad teknik inom ramen för "Dimensions in testimony" av amerikanska USC Shoah Foundation.
Tekniken gör det möjligt för åhörare att ställa frågor som de överlevande besvarar utifrån de videoinspelningar som gjorts tidigare. Efter USA är Sverige det första landet att få premiär på vittnesmål på det egna språket. De interaktiva videobiografierna går att ta del av via museets hemsida.
En man berättade om sin mamma – en av Förintelsens överlevande som under tiden i koncentrationsläger tillsammans med några andra kvinnor lyckades komma över papper och penna. Tillsammans skrev de ner recept på de maträtter som de längtade allra mest efter. Modern gav sedan de ihoptejpade recepten vidare till sonen som nu tog med dem till Malmö museer.
— På grund av hungern var man fokuserad på mat, och tänkte på maträtter till olika högtider, eller mat som man tyckte extra mycket om. Han hade med sig de här lapparna och vi fick titta på dem, säger Diana Chafik, intendent på Sveriges museum om Förintelsen.
Öppnar i juni
Strax före midsommar i år öppnar det nya museet i lokaler ovanpå Bonniers konsthall i Stockholm i väntan på egen museibyggnad. Just nu genomför museet en riksturné för att samla in nytt material som på olika sätt handlar om Sverige och Förintelsen. Dessa föremål, dokument och berättelser kan sedan efter genomgång bli upptagna i museets samlingar.
På Malmö Museer i december fick museets personal ta del av flera familjehistorier.
— Flera hade skrivit ner sina föräldrars berättelser, säger Diana Chafik.
Att turnéstarten skedde i Malmö är ingen slump. Både under och efter kriget kom tusentals flyktingar och överlevande över sundet till Malmö via de vita bussarna och båtarna. Många blev kvar, och även i dag finns ett stort judiskt och romskt community i Malmö, berättar Diana Chafik.
Men museet samlar också in mottagarnas berättelser. I Östergötland hoppas man få veta mer om de konvalescenthem för överlevande som inrättades där. I Malmö berättade en man om sin mor som jobbade för Röda Korset och var en av de första att möta flyktingarna.
— Vårt uppdrag handlar ju också om Sverige och om perspektivet Sverige som mottagarland. Det har man inte ägnat sig åt på samma sätt. Där tror vi också att vi kan bidra till att utöka det här historiska perspektivet på Förintelsen.
Hudiksvall nästa
Nästa insamling genomförs den 4 februari på Hälsinglands museum i Hudiksvall. I Hälsingland fanns interneringslägret Berga Rengsjö där man tog emot överlevande från Förintelsen. Därefter väntar Värmland, Jämtland och Östergötland.
— Vi ser nog det här bara som en början, sedan finns det lika många orter till som man skulle kunna åka till, säger Diana Chafik.
Hur påverkas då insamlingarna av att att det har gått så många år sedan Förintelsens flyktingar kom till Sverige?
— Det finns inte så många överlevande från första generationen kvar. Pandemin ställde till det ännu mer. Men material finns det fortfarande. Man har lämnat efter sig till barn och barnbarn, säger Dina Chafik som framhåller att museet också kan arbeta med de efterlevandes erfarenheter.
