Kritik mot rysk festival i Malmö: "Fel tidpunkt"

Det pågår en diskussion om att bojkotta det ryska – både i och utanför Ukraina. Snabbt städas det ryska arvet – som monument och gatunamn – bort i det krigsdrabbade landets offentliga rum. Utanför dess gränser pågår en canceldiskussion rörande allt ryskt.

Nu senast har Rysslands invasion påverkat litteraturfestivalen i Umeå där inbjudne ukrainske Ilya Kaminsky inte delar scen med den ryska författaren och regimkritikern Maria Stepanova – det är förbjudet av ukrainska Pen.

Vill lyfta fram princip

Pjotr Tjajkovskij levde på 1800-talet och har bland annat gjort musiken till "Svansjön", "Törnrosa" och "Nötknäpparen". I dagarna kommer en rad symfonier av ryske tonsättaren att ljuda på Malmös konserthus.

Men kriget i Ukraina ställer saker på sin spets och reaktionerna har inte låtit vänta på sig, medger Malmö Lives tillförordnade vd Simon Törnqvist.

— Dels de som hör av sig och tycker det är fel att spela den ryska musiken. Och så finns det de som hör av sig och tycker vi gör rätt, säger han och fortsätter:

— Vi vill inte låta regimen äga ett folks kultur.

"Folkmord på ukrainsk kultur"

— Jag tycker att det är fel tidpunkt, kontrar kulturjournalist Sofia Nyblom som skrev en debattartikel i DN med rubriken "Där Tjajkovskij spelas minskar syret för ukrainska konstnärer" för ett år sedan.

Hon står fast vid sin åsikt.

— Det gick ut en kommuniké i ryska medier där man förklarade att målsättningen med kriget mer eller mindre var förstöra den ukrainska kulturen och identiteten. Det vi bevittnar är ett folkmord på ukrainsk kultur – och i ljuset av det så behöver vi alla titta närmare på vad är vår relation till rysk kultur. Och då måste man kanske låta den vila.

Sofia Nyblom anser att svenska kulturinstitutioner borde ta tydlig ställning för ukrainsk kultur. Dessutom hade Tjajkovskij – som använde sig av ukrainska melodier i sin musik – som rysk nationalist själv en väldigt kolonial syn på Ukraina, fortsätter hon.

— När han talar om ukrainare beskriver han dem som svenskar förr i tiden pratade om "lappar".

Delikat balansgång

Kan man spela rysk musik publikt i dag med gott samvete?

Nja – det är en delikat balansgång, enligt Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, med inriktning på rysk och post-sovjetisk politik.

— En omständighet som talar för är att man kan argumentera att stora tonsättare, författare och konstnärer är från gångna tider – att deras verk tillhör ett kulturellt världsarv och inte är någon nations egendom, säger han till TT och fortsätter:

— Den andra delen är att vi vet att Putinregimen ju gärna använder kultur i propagandasyfte, det ska man ha klart för sig. Inte minst Tjajkovskij.

Bo Petersson kommer på måndag att delta i en paneldiskussion som Malmö Live anordnat i samband med festivalen där ämnet kan diskuteras och problematiseras. Ett gott initiativ, säger han.

— Det visar att man är medveten om kritiken.

Skilja på kultur och regim

Enligt Malmö Live har det sålts "bra med biljetter" till festivalen. Men hade den kunnat stoppas eller planeras om?

— När vi lägger program på ett konserthus gör vi det med lång framförhållning. Innevarande säsong planerades innan coronapandemin, understryker Malmö Lives tillförordnade vd Simon Törnqvist.

TT: Om planeringstiden hade varit kortare – hade ni då planerat in rysk kultur nu?

— Då hade vi haft möjlighet att väga in allt som sker just nu .

— Men vi vill ändå lyfta fram principen: Vi tycker det är viktigt att skilja på kultur, konst och folk – och regimen.