Krisguider i skuldsmällens spår
De svenska hushållens räntekostnader skjuter återigen i höjden. Nu kommer flera böcker om skuldfällan – som visar hur den ekonomiska krisen drabbar vanligt folk hårt.
“Skuldsatt” av Lena Pettersson. En bok om ocker i vår tid, som går igenom skälen bakom svenskarnas enorma skuldbörda.
“Den stora kreditfesten” av Jonas Malmborg. Undersöker hur hållbart företagets ”köp nu, betala senare”-erbjudande egentligen är, och vad resultaten blir när vi lånar allt mer till konsumtion.
"Boken dina pengar vill att du ska läsa" av Magdalena Kowalczyk och Mikael Hussain. Kowalczyk har varit programledare för "Lyxfällan" och fokuserar mer på individens ansvar för att inte hamna i skuldfällan.
"Dyrtider" av Elinor Odeberg. Från hösten 2023. Chefsekonomen på tankesmedjan Arena Idé riktar här skarp kritik mot Sveriges sätt att hantera den ekonomiska krisen. Hennes huvudbudskap är att inflationen inte ska bekämpas på bekostnad av vanligt folk och att höjningarna av räntorna är kontraproduktiva.
Sveriges befolkning hör till den mest skuldsatta i världen, konstaterar journalisten Lena Pettersson i boken "Skuldsatt". Hon slår också fast att skuldfällan bara ligger en lågkonjunktur bort – en verklighet som många låntagare i Sverige återigen känner av.
Flera aktuella böcker beskriver den nya tuffa ekonomiska verkligheten.
— Att ekonomin och konjunkturer går ned är ingen nyhet och svårt att åtgärda men det som förvånar mig är att man inte har gjort något åt det enorma problem som överskuldsättning utgör i Sverige, säger Lena Pettersson, som har lång erfarenhet från Aktuelltredaktionen på SVT.
Hon började skriva boken för sju år sedan men såg allt fler varningstecken från 90-talets kris och skyndade på arbetet. Många av dagens så kallade evighetsgäldenärer, som aldrig kommer att kunna betala av sin skuld hos Kronofogden, blev skuldsatta under 1990-talet.
Enormt samhällsproblem
Mer än en kvarts miljon svenskar har haft ärenden hos kronofogden i fem år eller mer. Skuldfällan är ett enormt samhällsproblem, enligt Lena Pettersson. Samtidigt visar hon att individen ofta får bära skulden.
— Men om någonting har förändrat mig under skrivandet är det insikten om att gränsen mellan att vara skuldsatt och överskuldsatt är otroligt tunn. De vanligaste skälen till att bli överskuldsatt är arbetslöshet, sjukskrivning och skilsmässa, det vill säga väldigt normala livskriser.
Samhällets höga skuldsättning beror också på en politik som släppt kreditmarknaden fri, och att teknik har underlättat för kreditföretagen. I "Den stora kreditfesten" visar journalisten Jonas Malmborg hur företag som Klarna tjänar stora summor på att människor lånar pengar – särskilt på dem som inte betalar tillbaka direkt. Lena Pettersson ger samma bild.
— Det är värt jättemycket för företag att binda upp en kund, även på den minsta av krediter.
Ta krediter på allvar
I dag är det i stort sett omöjligt att leva i Sverige utan lån, konstaterar Lena Pettersson. Pengar till en bostad, prenumerationer och abonnemang – allt sker i kreditform.
— Sedan kommer onlinebutiker och konsumtionskrediter på det.
Merkostnader för lånen och den så kallade avräkningsregeln gör att skulderna kan stiga lavinartat. Lena Pettersson vill inte skrämma läsarna, men hoppas att kunna få fler att ta krediter på allvar.
— Krediter är en gissning om framtiden. Men den gissningen går inte alltid hem. Man kan bli sjuk, det kan bli en coronapandemi eller en lågkonjunktur och då förändras inte bara mina egna kalkyler utan hela samhällets.
