Nyheter24
Annons

”Sverige har inte tagit ansvar för slavhandeln”

Publicerad: 17 maj 2026, kl. 11:40
Uppdaterad: 17 maj 2026, kl. 11:40
Programledaren, journalisten och författaren Carina Bergfeldt ledde fram till i våras sin egen pratshow på SVT. Nu ger hon ut den historiska romanen "En dag ska vi återvända". Foto: Christine Olsson/TT

År 1784 köper Sverige loss den pyttelilla karibiska ön Saint-Barthélemy från Frankrike.

Gustav III vill som varje europeisk kung med självaktning ha en exotisk koloni där han kan hissa sin flagga. Dessutom finns det stora pengar att tjäna på den transatlantiska slavhandeln.

Han låter slavar anlägga öns nya huvudstad Gustavia. Tack vare en skyddad och strategiskt välplacerad hamn utvecklas ön till en viktig knutpunkt för transithandel med slavar.

Ön, i dag en favoritdestination för kändisar och miljardärer, förblir en svensk koloni i nästan 100 år.

Det var i samband med ett museibesök i Washington DC under sin tid som SVT:s USA-korrespondent som Carina Bergfeldt först hörde talas om Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln.
Det var i samband med ett museibesök i Washington DC under sin tid som SVT:s USA-korrespondent som Carina Bergfeldt först hörde talas om Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln.
Annons

”Skämdes”

Om detta, och om de tusentals förslavade människor som med svensk medverkan transporterades från Afrikas kust till Karibien, visste Carina Bergfeldt ingenting förrän hon blev varse historien 2017.

— Först skämdes jag och sedan blev jag förbannad. Det var först för tio år sedan som man började skriva in det här i skolundervisningen, men det är fortfarande inte obligatoriskt, säger hon.

Okunskapen blev startskottet till den historiska romanen ”En dag ska vi återvända”.

— Jag övervägde en reportagebok, men de når en mindre publik. Jag vill att alla ska få veta att det här är en del av Sveriges historia. Och att vi varken har tagit ansvar eller bett om ursäkt. Allt som händer på ön är riktiga rättsfall som drabbat riktiga människor på svenska order, så jag tycker att jag har fått det bästa av två världar.

Annons

Boken skildrar fyra livsöden från Sverige och Ghana. Efter resor över Atlanten – två av dem i bojor, två inkvarterade i fartygets finaste hytt – flätas deras liv samman på den svenska slavön.

"Det är det roligaste jag har skrivit i hela mitt liv. Om man får säga så om en bok om slavhandel utan att låta sjuk i huvudet", säger Carina Bergfeldt.
"Det är det roligaste jag har skrivit i hela mitt liv. Om man får säga så om en bok om slavhandel utan att låta sjuk i huvudet", säger Carina Bergfeldt.

”Mitt land”

Får en vit författare berätta om svartas erfarenheter? Frågan väcktes i Carina Bergfeldt, som tog hjälp av Afrosvenskarnas riksorganisation för att få till rätt ton och gestaltning.

— Det var så nyttigt. De pekade ut kapitel med karaktärerna från nuvarande Ghana och sade att det märktes att de var skrivna av en svensk person. Det blev tydligt att det var mycket lättare för mig att göra kopplingar och pytsa in saker som gav de svenska karaktärerna kött och blod.

Annons

Att hon var rätt person att skriva boken har hon aldrig tvivlat på.

— För mig är detta Sveriges historia, som också är en del av svart historia. Det är mitt land som har förslavat människor och det tycker jag att jag kan berätta om.

Fakta: Den svenska slavhandeln

Den transatlantiska slavhandeln pågick mellan 1500- och mitten av 1800-talet. Under denna period tros drygt tolv miljoner afrikaner ha skeppats över Atlanten och förslavats.

Det kortlivade Svenska Afrikakompaniet etablerade i mitten av 1600-talet fästningar längs Guineabukten, varav den mest kända var Carolusborg i nuvarande Ghana.

År 1784 köpte Sverige den lilla ön Saint-Barthélemy från Frankrike, som förblev i svensk ägo till 1878. Ön blev huvudsakligen en plats där slavar såldes vidare till andra kolonier. Det finns dokumenterat att mellan 8 000 och 10 000 fångar transporterades från Afrika eller mellan karibiska öar med svensk medverkan.

Flera länder förbjöd slavhandeln i början av 1800-talet. Det svenska förbudet kom 1830 efter påtryckningar från Storbritannien. Själva slaveriet på Saint-Barthélemy avskaffades först 1847.

2021 gav regeringen Forum för levande historia i uppdrag att ta fram ett omfattande utbildningsmaterial om Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln.

Källa: Forum för levande historia

Kommentarer

Annons
Annons
Annons