Flera finansiärer diskuterar ordbokens framtid
17 miljoner om året kostar ordboken Svenska Akademien – vilket man tidigare har finansierat med hjälp av intäkter från Post- och inrikestidningar. Det avgiftssystemet är numera nedlagt, vilket innebar ett bortfall på 13 miljoner kronor om året.
Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Koncentrerad ordlista med 126 000 ord. Ordlistan betraktas som den inofficiella normen för stavning och böjning av modern svenska.
Svensk ordbok (SO). Ger en ingående beskrivning av ordförrådet i modern svenska, med tyngdpunkt på vad uppslagsorden betyder och hur de används, samt deras historia. 65 000 ord.
Svenska Akademiens ordbok (SAOB). En historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar.
— I det läget finns inget sätt att bibehålla SAOB i samma omfång utan att dra ned kraftigt på andra områden, säger ständige sekreteraren Mats Malm.
Diskussioner pågår med flera möjliga finansiärer och Mats Malm hoppas kunna få klarhet i frågan mot slutet av februari. Ambitionen är att finansiera tio år till, för nödvändiga uppdateringar av det 140 år långa arbetet.
Helhetsgrepp
Men Akademien och Institutet för språk och folkminnen har också diskuterat behovet av ett helhetsgrepp om infrastrukturen för det svenska språket, enligt Mats Malm. Tillsammans har de bett om ett möte med kulturministern.
TT: Borde SAOB:s finansiering vara ett statligt ansvar?
— Det finns inte särskilt många projekt som är så stora som Svenska Akademiens ordbok, men de som finns – i Tyskland och England till exempel – de är i hög grad statligt finansierade. Akademien har tagit hand om det här fram till nu men det är inte en naturlag att det ska ligga på Akademien, det hänger på att Akademien inte behöver försumma sina andra ansvarsområden.
Ingen översyn
Enligt kulturminister Jeanette Gustafsdotter har Svenska Akademien ännu inte presenterat hur institutionen tänker sig en alternativ lösning för finansieringen, och därför hävdar ministern att hon inte kan svara på ett eventuellt sådant initiativ. Hon anser dock att man kontinuerligt måste se över vad som är det allmännas ansvar för svenskan.
— Det är dock viktigt att komma ihåg att det även inom språkområdet finns behov av ”armlängds avstånd”, det är inte lämpligt att staten är helt normgivande i utvecklingen av språket. Någon översyn av det allmännas ansvar inom språkområdet finns inte i regeringens plan i närtid.
