Så kan influencers pro ana-bilder skada följare: "Fokus på magra kroppar"
Att sociala medier påverkar kroppsideal är känt sedan länge. Men vilka bär ansvaret när bilder som framhäver smalhet glorifieras på internet?
Förra veckan skrev Camilla Gervide som driver Bloggbevakning ett inlägg där hon lyfte problematiken kring när influencers spär på en hälsofarlig trend och laddar upp bilder som framhäver smala kroppar. Bland annat kritiserade hon influencern Lovisa Worge, tidigare känd som Bianca Ingrossos assistent, för en bild som väckt stor uppståndelse på Instagram.
En somrig bildserie med texten “beach days” och en hjärtemoji visar hennes bara rygg. I en av bilderna har hon beskurit fotot så att fokuset ligger på hennes rygg där kotorna sticker ut. Bloggbevakning skriver i flera inlägg hur problematiskt det är när influencers väljer att ladda upp foton där de poserar och beskär bilder på ett sätt som framhäver osunda kroppsideal.
"Det här handlar inte om att kommentera enskilda människors kroppar, utan vad stora etablerade personliga varumärket pumpar ut till sina unga följare, som de samtidigt tjänar pengar på."
"Detta är vad unga människor matas med som ideal att eftersträva. Hur kreti och pleti ser ut är skitsamma, det är inte ni som strösslar kassa ideal omkring er för hundratusentals unga människor att influeras av. Det är fan vad hela influenceryrket går ut på, så vad vill de influera till med sina utstuderade bilder?"
Problematiken när varumärken marknadsför pro ana
Hanna Bergwall är opinionsbildare och bloggar för Nyheter24. Hon har själv kämpat mot en ätstörning.
I ett inlägg på Instagram understryker hon att kritiken inte riktas mot smala influencers som visar upp sina kroppar. Hon reder ut skillnaden mellan "pro ana"-material och att vara mager.
"Det jag däremot kritiserar är när smala influencers lägger ut bilder (som de dessutom tjänar pengar på) med ett pro-ana budskap. Ett budskap om att extrem smalhet är detsamma som lycka, rikedom och lyx. Pro-ana bilder är bilder där smalheten/undervikten är i fokus, det vill säga, hela poängen med bilden är att visa upp smalheten."
Hon kritiserar företag som marknadsför sig med pro ana-material som ett sätt att öka exklusiviteten hos sitt varumärke, där grupper stängs ute om de inte passar i kläderna.
"Då blir märket endast till för en liten utvald grupp. Och vem vill inte bli utvald? Det blir en grupp alla vill sträva efter att tillhöra."
Hanna Bergwall: "Ätstörning eller hälsomedveten – vart går gränsen?"
Podcasten "Sanning & Konsekvens" diskuterar skeva kroppsideal med Lady Dahmer
Ämnet lyfts också i Nyheter24:s podd "Sanning & Konsekvens" som gästades av Natashja Blomberg, mer känd som "Lady Dahmer".
– Det är ingen idé. Folk är dumma i huvudet. Dom kommer inte fatta. De saknar förmåga att analysera sin omvärld och att se saker i sitt sammanhang. Jag har försökt att förklara pedagogiskt i 15 år för folk. Många förstår. Men den stora massan gör inte det. För dom kan inte tänka. Deras hjärnor är inte utvecklade. Det är oroväckande, säger hon i podcasten.
I avsnittet diskuterar Lady Dahmer och Nyheter24:s Quetzala Mikko Blanco hur den gamla "heroin chic"-trenden har börjat synas igen, och influencers ansvar gentemot sina följare.
Även journalisten Lisa Bjurwald har kommenterat trenden efter att ha läst Bloggbevaknings inlägg som berör frågan.
"Det här handlar inte om att peka finger mot enskilda individers kroppar, att kalla den ena för fet och den andra för mager. Nej, här pågår en cynisk mångmiljonindustri, där de modeföretag som klär svenska tonårsflickor väljer att sponsra influencers som öppet erkänner att de har ätstörningar", säger hon i en intervju med Magasinet Konkret.
Natashja "Lady Dahmer" Blomberg om smalhetsen: "Dags att börja kommentera kroppar"
Motreaktioner kring kroppsideal online
Brit Stakston, expert på sociala medier, anser att motreaktionerna som kan komma när bilder på magra kroppar prisas online är en viktig del av medieutvecklingen.
– Osunda kroppsideal kan spridas med lätthet, men samma plattformar kan också användas för de som ger röster till, synliggör och diskuterar hur enkelt det är att försköna på nätet.
När osunda kroppar blir reklamtavlor kan vissa ställa frågan om inte alla kroppar ska få synas. Men det är inte vad det handlar om menar Maja Engström, digital kommunikatör på Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.
– Vi har ju olika kroppar, men det är skillnad när det blir fokus på personen och när det blir fokus på kroppen. Det handlar ju om vilka vinklar man använder. Drar man in magen för att se smalare ut exempelvis, eller markerar man ben på sin kropp. Då är det ju inte fokus på personen längre utan fokus på en kropp och att den är mager, säger Maja Engström.
Företag bär en del av ansvaret
Brita Stakston säger att kroppshetsen som unga ofta upplever genom sociala medier är ett välkänt problem.
– Influencers sitter till stora delar själva i förarsätet och har ett väldigt stort ansvar gentemot sina följare som dyrkar dem. De är förebilder för många och i den nära relation de har med sina följare betyder att deras eget agerande, inklusive den bild de visar upp av sig själva och sin kropp, är något de bör ta ansvar för.
Ansvaret ligger dock inte endast hos influencers, menar hon.
– De bär ett ansvar. Likaså företagen som anlitar dem som reklampelare.
Hon säger att företag som anlitar influencers i marknadsföring bär ett stort ansvar för att säkerställa vilka kroppsideal de förstärker, och tror att de är en del av lösningen.
– Genom att välja bort de influencers och bildval som till exempel förmedlar kroppsideal som liknar självsvält. Företagens val av vilka man anlitar som förebilder och hur de vill att de ser ut spelar stor roll och det ekonomiska incitamentet är en metod som kan vara mycket effektiv.
En ätstörning syns oftast inte på kroppen
Mörkertalet för hur många som lider av en ätstörning är stort. Anledningar kan vara att omgivningen inte märker av att någon är sjuk eller att personen själv inte söker hjälp.
– Vi har en bild av att de som har ätstörningar är unga kvinnor som är smala, men majoriteten har det vi kallar för normalvikt, förklarar Maja Engström.
Hon förklarar att det även är många män som lider av ätstörningar som inte söker vård.
– Mörkertalet bland män är väldigt stort. Troligtvis är omkring 10-30 procent av de som insjuknar män. Vi ser att fler hör av sig till föreningen. Det kan ta lite längre tid innan män söker vård, för att de har bilden sedan innan att det är kvinnor som drabbas av ätstörningar.
Sociala medier är en av många pusselbitar som kan leda till ätstörning
Maja Engström förklarar hur kombinationen av internet, vissa hashtags och ätstörningar är en väldigt dålig kombination. Hon säger att personer med en ätstörningsproblematik dras till den typen av bilder där kroppen är väldigt markant och utpekande, där fokus är på att få en väldigt smal kropp.
– Sociala medier och bilder, framförallt på smala personer som man också upplever som väldigt lyckade, perfekta och bra. Allt är en kombination så det är svårt att peka på endast en bov. Det finns många pusselbitar som spelar in för att utveckla en ätstörning.
Det är lätt att tänka att det bara är unga tjejer som drabbas av ätstörningar. De utgör en majoritet men alla kan drabbas.
– Den förljugna bilden som går att måla upp på nätet påverkar människor i alla åldrar och är ett faktum att förhålla sig till och samtala om idag. Man kan inte ducka för de här frågorna och enbart uppröras av sociala medier eller influencers agerande, säger Stakston.
Lösning på kroppshetsen på sociala medier
Att sociala medier påverkar oss är ett känt faktum. Influencers, som ordet föreslår, influerar följare med sitt material som de lägger upp på olika plattformar. Men vad händer när osunda kroppsideal blir normaliserade och upplyfta som något åtråvärt?
Maja Engström tycker att det krävs mer utbildning för att ätstörningar ska kunna upptäckas tidigt. Bland annat inom elevhälsa, ungdomsmottagningen, allmänpsykiatri och vårdcentraler.
Brit Stakston säger att föräldrar och skola bär delar av lösningen och bör samtala med unga och för att öka medvetenheten om farorna med att eftersträva något orealistiskt och farligt. Hon vill lyfta att det är viktigt att man stärker ungas mediekunnighet. Där menar hon att många redan är mycket medvetna om hur enkelt en bild kan manipuleras men att denna kunskap behöver ökas.
Behöver du eller någon du känner hjälp med ätstörningsproblematik?
Här kan du få hjälp:
