- Foto: Ievgen Chabanov / Alamy

Det här händer med försöksdjuren när testerna är över

"Första gången jag såg någon bryta nacken på ett djur så var det väldigt chockerande". Nyheter24 har granskat de svenska djurförsöken, och verkligheten kan präglas av både tvång, våld och bristande utbildning.


Varje år den 24 april uppmärksammas Försöksdjurens dag, för att lyfta det lidande och ofrivilliga uppoffrande som miljontals djur tvingas till världen över.

Uppskattningsvis 23 miljoner djur utsätts för djurförsök inom EU:s medlemsländer, och över 330 000 av dessa sker årligen i Sverige.

Djuren, främst möss och råttor, har haft en viktig betydelse för förståelsen av farliga sjukdomar, och hur man botar dem. Men under tiden utsätts de för både smärta, stress, lidande – och förr eller senare död.

Och det är det sistnämnda som Nyheter24 valt att granska lite närmare. Vad händer egentligen med försöksdjuren när de inte längre är dugliga att testas på – och hur går avlivningen till?

Våra eftersökningar visar att svaret på den frågan kan vara lika nattsvart som testandet i sig. 

Sjukdomar skapas hos djuren

Nyheter24 har varit i kontakt med en forskarstudent på ett svenskt lärosäte som arbetat med både möss och råttor. Hon har använt sig av försöksdjur för att studera humana sjukdomar.

– Man börjar med att skapa sjukdomen hos djuret, det kan vara alzheimers, endometrios eller någon annan human sjukdom. Sedan studerar man hur djurets organ förändras och hur de reagerar på olika behandlingar, säger studenten till Nyheter24. 

"Du måste avliva djuret själv"

För att få jobba med försöksdjur i Sverige måste man genomföra – och klara en kurs i djurförsökskunskap. Den är oftast fem högskolepoäng lång och lär studenterna injicera, söva ner och avliva djur.

– Du måste avliva djuret själv för att bli godkänd på den här kursen. Klarar du inte av att själv bistå mekaniskt, alltså bryta nacken, eller aspirera det genom att sticka en nål i hjärtat, så får du aldrig kliva in ett labb där man testar på djur, säger studenten till Nyheter24.

I Sverige är kursen oftast valfri, men att inte genomföra den kan göra studenter obehöriga till kommande kurser inom sin utbildning. 

– Så det blir nästan som ett tvång att gå den, säger studenten till Nyheter24.

Foto: Robert F. Bukaty/TT

Är utbildningen tillräcklig?

Fem högskolepoäng – räcker det verkligen för att lära sig avliva ett djur på ett smärtfritt och säkert sätt? 

Det är svårt att säga, menar Cecilia Bornestaf, handläggare på Jordbruksverkets försöksdjursenhet. Hennes enhet är med och formulerar föreskrifterna på utbildningskrav, som universiteten sedan ansvarar för att följa.  

– Vi tittar inte på antal högskolepoäng hos oss, utan du ska vara kompetent och det är upp till de olika lärosätena att se till att man är det. Men det är svårt för mig att bedöma om fem högskolepoäng är tillräckligt, säger hon till Nyheter24.

Bornestaf har inte heller nåtts av någon information om att studenter efterfrågar längre utbildning inom djurförsök i någon högre utsträckning.

– Det kan hända att de kommunicerar om det inom universiteten, men det är inget som har nått oss. Men vi värdesätter att alla ska ha tillgång till bra utbildning, och att alla verkligen går det, säger Bornestaf till Nyheter24.

"Lättare att bryta nacken"

Vad gäller avlivningen av försöksdjur varierar metoderna beroende på vilket djur man arbetar med.

– För gnagare så kan man ge dem en överdos av narkosmedel eller kväva dem med koldioxid. Ibland så vrider man nacken av djuren, säger Bornestaf till Nyheter24.

Forskarstudenten som vi varit i kontakt med har störst erfarenhet av den sistnämnda metoden.

– Ibland jobbar du med uppåt 200 möss samtidigt, och i brist på tid är det lättare att bryta nacken på djuren än att söva ner dem. Det kan också bli en ekonomisk fråga, eftersom det rör sig om ett stort antal djur.

"Människor har aldrig rätt att döda en levande varelse"

Vilken avlivningsmetod som används mest frekvent för inte Jordbruksverket statistik över, men enligt Bornestaf ska fokus alltid ligga på att minimera lidandet hos djuren.

Djurrättsalliansen är en ideell organisation som arbetar för att bekämpa djurförtryck. De anser att minsta möjliga lidande uppnås först när människan helt slutar testa på djur.

– Vi är en djurrättsorganisation, vilket innebär att vi anser att alla djur borde få finnas för sin egen skull och inte utnyttjas som försöksobjekt. Därmed anser vi inte att någon metod är värre än någon annan för det är lika fel och oetiskt oavsett, säger Malin Gustafsson, talesperson på Djurrättsalliansen, till Nyheter24.

Foto: Andre Penner/TT

Huvudet klipps av med sax

Att bryta nacken på en gnagare görs genom att hålla fast djurets huvud med ena handen – och dra ut dess ryggrad i svansen med den andra. Därefter klipper man av huvudet med en sax. 

Hela processen utförs av studenterna.

– Första gången jag såg någon bryta nacken på ett djur så var det väldigt chockerande, säger studenten – vilket Bornestaf förstår:

– Jag har full förståelse för det, det är en svår upplevelse. Vi ska alltid skydda djur mot onödigt lidande och jag tycker att det är en sund reaktion på en sådan situation.

När ett djurtest går fel

Men de gånger man misslyckas med att skydda djuren från onödigt lidande då – hur hanterar man en sådan situation om man saknar en omfattade djurutbildning?

Studenten berättar om ett tillfälle när ett försöksdjur orsakats allvarlig smärta till följd av den mänskliga faktorn. Det inträffade i samband med att forskargruppen skulle samla in blod från en nedsövd råtta. Den skulle därefter avlivas och frysas ner.

– Men en gång missade en kollega att knäcka nacken, och då vaknade djuret upp när hen hade börjat klippa upp det. Det är ju förfärligt, men sådant kan ju säkert förekomma rätt ofta, säger studenten.

Ännu fler tror studenten att misstagen blir om man utför arbetet på rutin. Det händer att man har många djur att dissekera på en och samma dag – ett arbete som tar uppskattningsvis 45 minuter per mus eller råtta. 

Bara på en arbetsdag hinner man därmed avliva ett större antal djur. 

Kan man forska utan djurförsök?

Ja, är svaret på den frågan – men det kräver stora ekonomiska satsningar och mycket arbete. 

– Att vara emot djurförsök innebär inte att en är emot vetenskapliga framsteg. Vi tycker bara inte att forskning bör få ske till vilket pris som helst och det borde istället satsas på att få fram djurfria metoder, säger Malin Gustafsson till Nyheter24. 

Alternativ och djurfri forskning kan bestå utav cellmodeller, datorteknik och humana patientprover. 

Studiemetoderna kan även innefatta observationer under operationer, undersökningar på donerade människolik och användandet av sofistikerade datorprogram.

Att man inte använder sig av djurfria tester i högre utsträckning beror på att för lite pengar satsas på dessa metoder. Men den förändringen verkar vara en gemensam målbild – oberoende av ens nuvarande inställning till försöksdjur. 

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Max duckar kritik – skyller på kunderna: "Vi tror inte att folk.."

Flera gripna i Tadzjikistan för Moskvadåd

Flera personer i Tadzjikistan uppges ha blivit gripna misstänkta för inblandning i förra veckans terrorattack i Moskva.

Polisen i Motala rapporterar om trafikolycka

1 timme sedan
"Bilist och två cyklister i kollision.", skriver polisen på sin hemsida.

Förtroendet för regeringen ökar

1 timme sedan
Väljarnas förtroende för regeringen ökar, enligt en GP/Novusmätning. I mars svarade 35 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för regeringen. I januari var siffran 28 procent.

Polisen rapporterar om rattfylleri, Härnösand

1 timme sedan
"Härnösand, misstänkt rattfylleri.", skriver polisen på sin hemsida.

Spikas upp på kors – för att fira påsk

1 timme sedan
Filippinske Ruben Enaje har låtit sig korsfästas under årets långfredag – för 35:e gången. Inför korsfästelsen uppgav han att han planerade att ägna sina böner under traditionen till fred i Ukraina, i Gaza och det omtvistade Sydkinesiska havet.