På måndag inleds rättegången i Solna tingsrätt. 17 förhandlingsdagar är utsatta med sista dag 24 maj, enligt tidsplanen.
På de åtalades bänk sitter fyra före detta chefer för Ericsson. De ska enligt åklagarna ha betalat 2 158 000 dollar till högt uppsatta tjänstemän i Djiboutis statsapparat, och även presidenten för landet, för att vinna ett kontrakt för telekomutrustning värt omkring 200 miljoner kronor. Utbetalningarna var maskerade som konsulttjänster.
Mycket av bevisningen baseras på e-post mellan de fyra misstänkta och de högt uppsatta tjänstemännen. Men åklagarna har också kunnat luta sig mot Ericssons interna utredningar och telekomkoncernens uppgörelse med amerikanska justitiedepartementet (DOJ) rörande ett flertal korruptionsaffärer runt om i världen, däribland den i Djibouti – en överenskommelse som renderade Ericsson en jättebot på runt tio miljarder kronor.
Alla nekar
De åtalade har inte medgett någonting.
— Nej, de förnekar brott, samtliga fyra, säger åklagare Leif Görts vid Riksenheten mot Korruption.
— Han förnekar brott. Han har inte haft någon kännedom om mutor eller otillbörliga betalningar, säger en av de åtalades advokater Jonas von Heidenstam.
Målet handlar dock om ett klassiskt mutbrott, enligt Görts.
— Konkreta betalningar till personer, som vi påstår, är mutbara som folk inom den offentliga statsapparaten, säger han.
Flera brottsundersökningar
Det pågår flera förundersökningar mot personer rörande korruptionsbrott begångna av Ericssonpersonal, bland annat i Kina och nu senast terrororganisationen IS. Bakgrunden är den ovan nämnda uppgörelsen mellan telekombolaget och DOJ, där USA gett sig på själva bolaget så sådant – något som de svenska åklagarna har haft att luta sig emot.
— För svenskt vidkommande handlar det om att utreda om det finns svenska personer, där vi har jurisdiktion, som har begått brott, säger Leif Görts.
