Svensk ekonomi går mot "bister vinter"

Det var dystra siffror som presenterades när finansministern gick igenom regeringens ekonomiska prognoser.

Sveriges BNP bedöms krympa med 0,4 procent 2023. Så sent som i augusti räknade den förra S-regeringen med en tillväxt på 0,4 procent. Arbetslösheten bedöms hamna på 7,7 procent 2023, vilket är samma siffra som i prognosen från augusti. Däremot skrivs den upp något åren därefter.

Sverige går in i en lågkonjunktur

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterar att Sverige går in i en lågkonjunktur.

— Hur djup den blir och hur lång den blir är svårt att veta, säger hon.

Den stora utmaningen för regeringen blir att hantera lågkonjunkturen utan att driva upp inflationen.

— Det är viktigt att finanspolitiken är väl avvägd så att vi inte spär på inflationen, säger Svantesson.

Enligt henne är regeringens kommande budgetproposition "svagt åtstramande". Räknar man in det kommande elprisstödet till hushållen, som inte finansieras via budgeten, blir finanspolitiken neutral.

Svantesson uppger att det råder stor samsyn mellan tre regeringspartierna M, KD och L, samt SD, om att man inte får driva på inflationen och om att det krävs noggranna prioriteringar.

Finansministern understryker att det också är viktigt att skapa ett handlingsutrymme så att åtgärder kan sättas in om lågkonjunkturen blir djupare än väntat.

— Man måste vara beredd och planera för det värsta, säger Svantesson.

Bedömningen av reformutrymmet har justerats

Den förra S-regeringen bedömde i augusti att det fanns ett reformutrymme på 30 miljarder kronor 2023, det vill säga att staten kan öka utgifter eller sänka skatt för den summan utan att finansiera det med besparingar eller skattehöjningar.

Svantesson uppger att bedömningen av reformutrymmet nu har justerats, men att det inte är någon stor förändring jämfört med augustibedömningen.

Den nya regeringen har redan aviserat ett par förslag som kostar staten pengar i budgeten. Energiskatten på bensin och diesel ska sänkas för 6,8 miljarder kronor och reseavdraget för arbetsresor höjas för 1,6 miljarder.

Regeringen får dock in en del pengar genom att M, KD, L och SD kommit överens om att göra besparingar i biståndet. Målet att biståndet ska uppgå till en procent av BNI tas bort. Det målet ersätts av en treårig budgetram.

Nästa år ska biståndet uppgå till 56 miljarder kronor. Det frigör 6,7 miljarder kronor för andra åtgärder, enligt Svantesson.

Finansministern vill inte avslöja vilka fler nya förslag som finns i den kommande budgeten, men pekar ändå ut vissa prioriteringar.

"Det kommer andra delar i budgeten"

Hushåll och företag som drabbas hårt av prisökningar ska stöttas. Svantesson uppger att högkostnadsskyddet mot höga elpriser är en del av den ambitionen, liksom den sänkta energiskatten på drivmedel.

— Det kommer andra delar i budgeten, säger finansministern.

Socialdepartementet har till exempel skickat ut ett förslag på remiss om att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs till 30 juni 2023.

Andra prioriteringar regeringen vill göra i budgeten är att stärka rättsväsendet, försvaret och välfärden, samt att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt.

Svantesson vill inte uppge om budgeten innehåller sänkta inkomstskatter. Moderaterna föreslog i valrörelsen sänkt inkomstskatt för drygt 30 miljarder kronor.

I regeringspartiernas avtal med SD, Tidöavtalet, står att skatten ska sänkas under mandatperioden, dock inte när och med hur mycket.

— När och hur det kommer en skattesänkning får ni en bättre bild av nästa tisdag.

Regeringens budgetproposition presenteras den 8 november.