Dags att snåla – så förklarar du för barnen
Berätta för barnen om krisen, men var tydlig med att den är de vuxnas ansvar, råder barnpsykologen. Och ta hand om din egen oro först.
Rädda Barnen tar fram rapporter om barnfattigdom regelbundet. I den senaste, från 2021, uppskattades runt 200 000 barn leva i ekonomisk utsatthet 2019 (alltså före pandemin). Det utgjorde då 9,2 procent av alla barn i Sverige.
Hällefors, Filipstad, Malmö, Flen och Ludvika var de kommer med störst andel barn i ekonomisk utsatthet (mellan 20,1 och 28,7 procent). Gällivare, Täby, Härryda, Storuman och Habo var de kommuner med lägst andel ( mellan 2,4 och 3 procent).
Enligt Rädda Barnen begränsar ekonomisk utsatthet barnens uppväxtvillkor.
Rädda Barnen definierar ekonomisk utsatthet utifrån ett sammansatt mått, som både avser familjer som får försörjningsstöd och hur långt pengarna räcker till för livets absoluta nödtorft.
Källa: Rädda Barnen
Just nu får många barn uppleva hur de vuxna pratar om elräkningar, matpriser och pengar som inte räcker. Kanske måste det sparas på utgifter även för barnen, som kläder, aktiviteter och nöjen.
Men hur berättar man som vuxen för barnen om det märkliga med inflation, stigande räntor och att pengarna räcker till allt mindre? Även om man inte har alla svaren så är det viktigt att prata med barnen, säger Hanna Thermaenius, barnpsykolog på Rädda Barnen.
— Det viktigaste är att göra frågor som många oroar sig över pratbara för barn. Frågor och oro växer lätt i barns huvuden, och de kanske funderar utan att riktigt våga fråga, säger hon.
Oron för familjer ser förstås mycket olika ut, beroende på den egna ekonomin. Vissa får dra in på lyx och onödiga utgifter, medan andra verkligen får svårt att klara ens det nödvändiga.
— En del barn funderar kanske över hur de ska kunna äta sig mätta på kvällen, säger hon, och berättar att hon på Rädda Barnen jobbar med barn och familjer som har det mycket svårt ekonomiskt.
De sämst ställda familjerna drabbas hårdast.
— Vi ser redan att barn som brukar delta i våra verksamheter har fått det ännu tuffare. Det kan till exempel innebära att föräldrar inte har råd ens med barnens bussbiljett till en verksamhet.
Aktiviteter för barn
Men även andra barn, som har haft det relativt bra tidigare, påverkas nu. Det kan exempelvis handla om att pengarna inte räcker till sådant som är roligt och viktigt för barnen. Som fotbollen, ridningen eller dansen.
Hanna Thermaenius tycker att man ska försöka tänka igenom noga hur man bäst drar ned på kostnaderna. Så långt det bara är möjligt bör man försöka låta barnen behålla det som betyder mest för dem, tycker hon.
Fast går det inte så går det inte. Då får man försöka göra det så bra som möjligt för dem ändå. Viktigast av allt är att vuxna pratar med barnen om krisen, utan att lasta över ansvaret på barnen.
— Föräldrarna behöver berätta, och säga "vi tar ansvar för det här". Barn försöker ofta lösa situationer åt de vuxna.
Inte ens stora barn, som nästan är vuxna, kan ta ansvar för sin egen ekonomi, påpekar hon. De kan inte söka olika slags stöd och bidrag eftersom de inte är myndiga, och kan inte heller ta ansvar för helheten i familjens ekonomi.
— Det är helt klart att föräldrarna måste ta ansvar.
Fast det är viktigt att försöka ta hand om sin egen oro först. Annars blir det svårt att prata med barnen på ett bra sätt.
— Den egna oron är adekvat och relevant. Men den kan springa iväg. Barn känner av det. Ta först hjälp att hantera den. Prata med vänner, eller ta hjälp av någon form av föräldrastöd.
För många barn, och även vuxna, kan det kännas skamligt att behöva snåla.
Normalisera
— Man kan normalisera det som händer. Man kan kan säga "så här är det för många nu. Det kommer att bli bra".
Hon tycker också att alla behöver hjälpas åt för att undvika att barn och föräldrar hamnar i knepiga lägen för att pengarna inte räcker. Det kan vara skolor, som nu behöver vara extra noga med att inte kräva att föräldrar är med och betalar för exempelvis utflykter och matsäckar. Hon berättar om klasskassor och föreningar, som kräver att föräldrar ska lägga ut stora summor i förskott för att barnen ska kunna sälja saker inför julen.
— Det är för tufft för många att ligga ute med 2 000 kronor för att barnen ska sälja saker. Alla behöver få en tankeställare nu, säger Hanna Thermaenius.
Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica, håller med om att det är viktigt att inte lasta över ansvaret på barnen.
— Men det går inte att ducka nu. Barn kommer att ställas inför förändringar. Då är det bättre att skapa förståelse.
Swish-barn
Från fem, sex år kan barn börja förstå innebörden av pengar, enligt Magnus Hjelmér. För att de ska fatta lättare är det bra om de har egna pengar, som veckopeng. Då kan man prata utifrån att den räcker till mindre saker nu.
Fast det där med kontanter och plånbok är inget som barn greppar så bra nu för tiden, konstaterar han. Barnen i "Swish-eran" hålls med elektroniska pengar redan från de är små.
— Det klassiska godiset fungerar bättre. Om man tidigare kunde köpa flera godisbitar så blir det färre nu.
